22 aug. 2024
Bild på   Män och kvinnor som deltar i en paneldiskussion

Framtidens arbete: Fyra fokusområden för Sverige och svenska företag

Författare
Marie Liebich

Director, Global Mobility, EY Sverige

Entusiastisk skattejurist med globalt fokus. Drivs av att hjälpa kunder och att göra skillnad. Sportintresserad mamma till tre pojkar, som håller henne jordnära.

Marcus Jarl

Associate Partner, EY Markets & Business Development

Humanist och beteendevetare med affärsförståelse. En nörd med många intressen. Arbetar med rådgivning inom hållbart arbetsliv inriktat mot ledar- och medarbetarskap.

22 aug. 2024
Relaterade ämnen Consulting

I dag behöver många organisationer förändra sina arbetssätt för att balansera krav på ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

Kortfattat:

  • För att balansera krav på ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet behöver företag kunna röra sig mellan tidsperspektiven dåtid, nutid och framtid. 
  • När företag navigerar in i framtiden möter de ofta utmaningar kopplade till flexibilitet, brist på arbetskraft och AI.
  • För att skapa en mer hållbar framtid behöver företag, politiker och samhällsaktörer agera tillsammans. Fyra områden är särskilt viktiga.

Under Almedalsveckan 2024 arrangerade EY ett seminarium om framtidens arbete. Utgångspunkten för seminariet var att undersöka hur Sveriges lagstiftning, innovationskraft och arbetssätt hänger med i en omvärld som blir alltmer komplex. I seminariepanelen medverkade Dan Wergelius, Region Norrbotten, Carina Lindfelt, Svenskt Näringsliv och Niklas Kilberg, Volvo Cars.

Dåtid, nutid eller framtid – alla perspektiv behövs

För att kunna navigera i en föränderlig omvärld behöver individer, grupper och organisationer röra sig mellan olika tidsperspektiv – dåtid, nutid och framtid. Men det kan vara lättare sagt än gjort. 

Dåtid: Vissa fastnar i dåtiden med övertygelsen om att allt var bättre förr och hänger därför inte med i utvecklingen. Andra menar att det inte finns något att lära av dåtiden och går då miste om erfarenheter från liknande situationer.

Nutid: Att klamra sig fast vid nutiden kan också ha sitt pris. Inställningen ”allt är bra nu, inget får ändras”, kan leda till förlamning och att företag missar framtida möjligheter och risker. 

Framtid: En del befinner sig redan i framtiden – bildligt talat. Fantastiska framtidsbilder målas upp, men det är oklart hur organisationen ska ta sig dit. Här finns också organisationer som har tydliga planer för hur de ska nå framtiden, men som hindras av lagar, regelverk och byråkrati.

Att fastna i ett eller två perspektiv fungerar inte över tid

I tider av osäkerhet och risk är det lätt att fastna i ett av tidsperspektiven. Det kan ge en känsla av trygghet och att saker och ting är under kontroll. Tyvärr är det ofta en kortsiktig, inbillad eller falsk känsla. En av de viktigaste kompetenserna, både för enskilda medarbetare och företaget i stort, är att kunna röra sig mellan olika tidsperspektiv. Det skapar förutsättningar för att balansera krav på ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet.

Att lära oss att kollektivt hantera osäkerhet genom att röra oss mellan olika tidsperspektiv kan vara en av de enskilt viktigaste förmågorna att träna på och utveckla.
Marcus Jarl
Associate Partner, EY Markets & Business Development

Utmaningar förenade med arbetssätt och kompetensförsörjning

När företag försöker balansera de olika tidsperspektiven och samtidigt fokusera på arbetssätt och kompetensförsörjning möter de ofta utmaningar. Utmaningarna kan vara kopplade till: 

Ökad efterfrågan på flexibelt arbete. Coronapandemin tydliggjorde att en hel del arbete kan utföras på andra platser än ett fysiskt kontor. Många företag behövde införa mer flexibla arbetssätt. Nu, några år senare, är debatten om distansarbete fortfarande polariserad. Men debatten handlar om hur ofta medarbetare ska vara på ett kontor, i stället för att utgå från vad för arbete som ska utföras. Många arbetstagare ställer krav på den flexibilitet de vande sig vid under pandemin. Rätt hanterad behöver flexibilitet inte innebära sämre produktivitet, snarare tvärtom. 

Flexibilitet handlar inte bara om plats. Efterfrågan på flexibilitet kring var arbete kan utföras gäller främst tjänstemän. Det finns en risk att kollektivanställda glöms bort i debatten. I Sverige ser vi en alltmer livlig debatt kring flexibilitet i tid och fyradagars arbetsvecka. Det kan vara en möjlighet att bredda flexibilitetsbegreppet för allt fler på arbetsmarknaden. 

Flexibilitet kring var arbete utförs innebär konsekvenser. Företag kan inte bara säga att medarbetare kan arbeta var och när de vill, till exempel i andra länder. Var arbetet utförs fysiskt styr ofta beskattning, socialförsäkring och arbetsgivarskyldigheter. Det innebär att arbete utomlands behöver ske inom tydliga och kommunicerade ramar. Rätt hanterad kan dock internationell flexibilitet öppna upp världen som en enorm talangpool för svenska företag. 

Vissa regioner och branscher blir alltmer beroende av utländsk arbetskraft. I många branscher och regioner är personalbristen akut. Bristen kan inte bara lösas genom att arbetslösa i Sverige skolas om eller flyttar. Svenska företag behöver redan i dag ta hjälp av personer från andra länder. Det är dock svårt att konkurrera med andra länder om den utländska arbetskraften. Orsaken är bland annat lönenivåer, regelverk kring immigration och utmaningar kopplade till integration för både personal och medföljande.

AI i allmänhet och generativ AI i synnerhet
Generativ AI har varit på mångas läppar under det senaste året. Vilka nya arbetstillfällen kommer att uppstå? Vilka yrkeskategorier kommer att minska i antal eller helt försvinna? Att sia om hur AI kommer att påverka framtidens arbetsliv är svårt. Det företag kan göra nu är att testa sig fram – inte bara på individnivå, utan även på grupp- och organisationsnivå. Det handlar mycket om att lära tillsammans. Kan till exempel ett generativt AI-verktyg ses som en extra projektmedlem som teamet gemensamt kan ställa kloka frågor till (på AI-språk: prompta)? 

Vägen framåt i en komplex och föränderlig omvärld

Vilka områden behöver Sverige och svenska företag fokusera på för att röra sig in i en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar värld? Under seminariet i Almedalen utkristalliserade sig fyra viktiga områden: 

  1. Politisk långsiktighet, visionär samhällsbyggnad och satsningar på infrastruktur
    Politiskt mod och stöd till samhällets olika aktörer är nödvändigt för att skapa samhällen som är livskraftiga på lång sikt. Samhällen måste kunna erbjuda bra välfärd – vård, skola och omsorg – samt detaljhandel, restauranger och kultur. Detta kräver förändringar i de stora systemperspektiven, till exempel infrastruktur. Ett konkret exempel, kopplat till norra Sverige, är en utbyggnad av Malmbanan. Dröjer detta för länge är risken stor att Sverige konkurreras ut av andra länder, både i Europa och andra delar av världen.

  2. Regionala samarbeten för att skapa livskraftiga samhällen 
    Politisk styrning på riksnivå kan skapa goda förutsättningar för livskraftiga samhällen. Men mycket kan också göras på lokal och regional nivå. Vad skulle till exempel hända om fler kommuner samlade lokala samhällsaktörer för att skapa en attraktiv geografisk hubb eller ett kluster – nästan som en produkt? Att erbjuda ett samhälle som kan locka till sig både arbetskraft och familjer ökar sannolikheten för att människor stannar länge. 

    På många håll i Sverige råder ingen brist på arbetstillfällen. I stället är det bristen på personer med relevant utbildning som är problemet. Att behöva flytta eller pendla för att skaffa rätt utbildning är inte aktuellt för många. Så vilka möjligheter till omskolning finns lokalt eller regionalt? Vad skulle hända om mer riktade och kortare utbildningsinsatser fanns på nära håll? Vilka aktörer inom utbildningssektorn, inte minst med internationell prägel, vågar satsa utanför storstadsregionerna?

  3. Bättre förutsättningar för utländska företag och personal att arbeta i Sverige
    Många svenska företag är beroende av utländsk arbetskraft. Men i en internationell jämförelse kan Sverige uppfattas som svårt för personer att flytta till för arbete, bland annat på grund av brist på samverkan mellan myndigheter och organisationer. En så enkel sak som att skaffa ett svenskt bankkonto eller bank-ID är inte möjligt för alla. Trösklarna för att ta sig in i Sverige måste bli lägre. En förenklad och snabbare process skulle göra stor skillnad. En idé för att komma i gång snabbare när behov uppstår är en ”paketlösning” för utländska företag och deras personal, till exempel avseende tillstånd, skatteregistreringar, arbetsgivarregistreringar och bankkonton.
Trösklarna för utländska företag att ta sig in i Sverige måste bli lägre. I annat fall går Sverige miste om den utländska arbetskraft som vi är beroende av för tillväxt.
Marie Liebich
Director, Global Mobility, EY Sverige
  1. Utmana affärsmodeller, organisationsmodeller och ledarskap 
    I en mer hållbar värld balanserar företag krav på ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. För de flesta innebär det att affärsmodellerna måste uppdateras. Generellt sett rymmer affärsmodeller inte alla perspektiv. Fokus ligger i princip enbart på ekonomisk hållbarhet. Här har många företag och organisationer, trots ljusa och ibland förskönade framtidsbilder, fastnat i nutiden. Förhoppningen ställs till en ständig ekonomisk tillväxt, utan tillräcklig hänsyn till andra hållbarhetsfaktorer. 

    Många företag är fortfarande strukturerade utifrån en mer stabil och förutsägbar värld. Strukturen bygger i stort på den organisationsmodell för massproduktion som Ford Motor Company utvecklade under framför allt 1910-talet. Modellen har varit effektiv i perioder med stabilitet och fokus på ekonomisk tillväxt. Men i en värld som bygger på flexibilitet, oförutsägbarhet och breddade perspektiv på hållbarhet krävs andra organisationsformer och arbetssätt.

    Företag består av människor som tillsammans ska ta sig mot uppsatta mål och uppdrag. Historiskt sett har beslutskraften legat hos chefer och genomförandet hos medarbetare. I en komplex värld som kräver fler kompetenser och synsätt behöver dock ledarskapet förändras. I dag handlar ledarroller mer om att koordinera och inkludera. Ett modernt och hållbart ledarskap bygger grupper som använder initiativ, idéer och perspektiv från olika personer.

Sverige del av lösningen

Som land är Sverige väl lämpat att ligga i framkant inom framtidens arbete och hybridarbete. Medborgare är välutbildade och tar ofta egna initiativ i stället för att bara följa instruktioner. Jämfört med andra länder har medborgare i Sverige en hög tillit till varandra samtidigt som hierarkin är låg. Detta, i kombination med digitaliseringsmognad och en välutvecklad infrastruktur för bredband, ger bra förutsättningar för Sverige att vara en fundamental del av lösningen för en mer hållbar värld.

Summering

Företag och organisationer agerar i en osäker och oförutsägbar värld med både risker och möjligheter. Under Almedalsveckan 2024 arrangerade EY ett seminarium om hur en komplex omvärld påverkar framtidens arbete och krav på ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. En slutsats från seminariet är att politiker, samhällsaktörer och företag behöver utveckla förmågan att:  1. Tänka långsiktigt, modigt och visionärt ur ett politiskt och samhällsbyggnadsmässigt perspektiv. 2. Samarbeta regionalt för att skapa livskraftiga samhällen. 3. Möjliggöra förutsättningar för utländska företag och personal att ta sig in i Sverige. 4. Utmana traditionella affärsmodeller, organisationsmodeller och ledarskap.

Om artikeln

Författare
Marie Liebich

Director, Global Mobility, EY Sverige

Entusiastisk skattejurist med globalt fokus. Drivs av att hjälpa kunder och att göra skillnad. Sportintresserad mamma till tre pojkar, som håller henne jordnära.

Marcus Jarl

Associate Partner, EY Markets & Business Development

Humanist och beteendevetare med affärsförståelse. En nörd med många intressen. Arbetar med rådgivning inom hållbart arbetsliv inriktat mot ledar- och medarbetarskap.

Related topics Consulting