Ny reform av svenska arbetstillståndsregler presenterade

Torsdagen den 15 februari 2024 passerades en milstolpe inom svensk arbetskraftsinvandring. Då överlämnades betänkandet “Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m.” till migrationsminister Maria Malmer Stenergard. Utredningen, som tillsattes 30 juni 2022, skulle initialt fokusera på en reform av arbetstillståndslagstiftningen. Instruktionerna från dåvarande regeringen var att utreda hur ett system för behovsprövad arbetskraftsinvandring av tredjelandsmedborgare kan se ut. Efter den nuvarande regeringens tillträde gavs ett tilläggsdirektiv den 16 februari 2023 att utredaren i stället ska fokusera på hur ett system där arbetstillstånd endast kan beviljas om utlänningen erbjuds en viss lönenivå och hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas. Lagförslagen föreslås börja gälla 1 juni 2025 och är i nuläget skickade på remiss till myndigheter, företag och andra berörda intressenter. Utredningen i sin helhet föreslår en omfattande reform av det nuvarande svenska systemet för arbetskraftsinvandring samt ökade krav för både arbetstagare och arbetsgivare. Vi har därför valt ut att fördjupa oss i de viktigaste förslagen för företag när det kommer till att rekrytera och behålla utländsk arbetskraft. 

Nytt lönekrav 

Det första föreslaget innebär ett högre lönekrav för att beviljas arbetstillstånd. Det befintliga kravet på god försörjning föreslås ersättas med krav på att lönen minst ska motsvara medianlönen i Sverige. Medianlönen är för närvarande 34 200 kronor (SCB, 2022).  

Den nuvarande lydelsen av lagen innebär att arbetstillstånd endast kan beviljas personer som erbjuds en månadslön som säkerställer en god försörjning. Sedan den 1 november 2023 motsvarar detta en månadslön som uppgår till 80 % av nuvarande medianlönen, dvs 27 360 kronor.  Den erbjudna lönen ska också motsvara kollektivavtalsnorm eller gällande branschpraxis.  

Direktivet för utredningen var att knyta lönekravet direkt till medianlönen. På så sätt anpassas lönekravet i takt med att löneutvecklingen gradvis förändras över tid och utesluter vissa yrkesgrupper som inte kategoriseras som högkvalificerad arbetskraft. 

 Nytt krav på heltäckande sjukförsäkring för kortare tillstånd än ett år 

En annan viktig punkt för dem som ansöker om arbetstillstånd är det potentiella kravet på en heltäckande sjukförsäkring för att få arbetstillstånd. För närvarande är det bara EU-blåkort, ICT-tillstånd och tillstånd för säsongsarbete samt för forskning och studier inom högre utbildning som har denna bestämmelse. Arbetsgivare måste bevisa att de har ansökt om heltäckande sjukförsäkring för de sökandes räkning i minst tre månader, eller under anställningstiden om den är kortare än 12 månader, tills de kan ingå i det svenska folkbokföringsregistret och därmed omfattas av den svenska socialförsäkringen.  

Utredningen föreslår att kravet på heltäckande sjukförsäkring även ska gälla för övriga arbetstillståndssökande. I förslaget åläggs det den sökande eller arbetsgivaren att visa att de har eller har ansökt om en heltäckande sjukförsäkring för tillståndstiden om den uppgår till högst ett år.  

Undantag från lönekravet 

Yrken 

Då det råder kompetensbrist inom vissa yrken i Sverige eller i vissa regioner i landet finns svårigheter med att tillämpa samma lönekrav på alla typer av yrken. Därför föreslås det att vissa yrken och grupper ska undantas från lönekravet. Regeringen, eller en utsedd myndighet, föreslås reglera vilka som undantas från lönekravet. Mer specifikt rekommenderas Migrationsverket, i samråd med Arbetsförmedlingen, årligen sammanställa en lista över yrken där det råder arbetskraftsbrist nationellt eller i någon del av i Sverige. Arbetsförmedlingen ska i processen samråda med arbetsgivarorganisationer, fackförbund och andra intressenter.  

Migrationsverket tar i nuläget fram en årlig lista över yrken med hög efterfrågan på arbetskraft (MIGRFS 2023:7). Syftet med denna lista är att fastställa vilka arbetstagare som kan ansöka om arbetstillstånd efter inresa till Sverige då det råder en konstaterad brist inom yrket. Denna lista kan ses som referenspunkt för att förutsäga vilka yrken som kommer att undantas från det nya lönekravet. Den visar i nuläget hög efterfrågan inom områden som hälso- och sjukvård, pedagogik, IT, teknik och fordonsdrift. Listan innehåller dock många yrken där lönen vanligtvis är högre än medianlönen och gör ingen regional uppdelning vilket gör det nödvändigt att invänta en anpassad lista från Migrationsverket innan man gör några ytterligare antaganden. 

För de som söker arbetstillstånd för ett yrke som är undantaget gäller då inte medianlönekravet. Den erbjudna lönen ska i stället minst motsvara vad som följer av kollektivavtal eller rådande branschpraxis. Alternativt föreslås att arbetstagarens lön ska vara minst hälften av medianlönen i Sverige vid ansökningstillfället. 

Grupper av sökande 

För närvarande övervägs vissa grupper, t.ex. utlänningar med uppehållstillstånd för forskning eller studier, undantas det nya lönekravet. Nyutexaminerade studenter och doktorander har ofta lägre lön när de först kommer ut på arbetsmarknaden jämfört med högutbildade personer med mer yrkeserfarenhet. För att underlätta för denna högkvalificerade grupp att få arbetstillstånd i Sverige rekommenderas att dessa grupper undantas från lönekravet. Men för att förhindra missbruk av systemet föreskrivs i förslaget också att en utlänning med uppehållstillstånd för högskolestudier ska ha genomgått en högskoleutbildning motsvarande minst två terminer och inneha ett examensbevis eller utbildningsbevis som anknyter till den avslutade utbildningen.  

Sökande med utländsk läkarexamen, sjuksköterskeexamen eller tandläkarexamen, som tar jobb i Sverige som ett led i att erhålla en motsvarande svensk legitimation föreslås även undantas från lönekravet.  

Undantaget från lönekravet är dock begränsat till det första arbetstillståndet. Vid byte av arbetsgivare eller yrke, och därför krav på nytt arbetstillstånd, måste lönen uppgå till medianlönen i Sverige. Samma sak gäller vid förlängning av arbetstillståndet. Detta innebär också att om en utlänning, som på grund av provanställning inledningsvis beviljats ett tillstånd på sex månader, inte längre undantas från lönekravet om han eller hon efter de sex månaderna ansöker om ett nytt arbetstillstånd för att anställningen har övergått i en tillsvidareanställning.

Den föreslagna höjningen av lönetröskeln och kopplingen till medianlönen i Sverige kan ha en reell inverkan på svenska arbetsgivare. Om förslagen träder i kraft kan det påverka både lönebildningen och vilka som rekryteras till ett visst yrke.  

Även om utredningens främsta syfte var att lägga fram förslag gällande lönekravet är det dock inte det enda. Utredningen lägger fram ett flertal förslag som tillsammans förändrar förutsättningarna för arbetstillstånd i Sverige. I nästa del av artikeln fördjupar vi oss i de viktigaste övriga förslagen. Grundat på vår erfarenhet inom arbetstillstånd och migration vill vi ge en överblick och djupare analys av hur denna reform av arbetstillståndsregler påverkar regler för både företag och arbetstagare. 

Du hittar även en engelsk version av denna artikel här.

Författare

Andreas Bråthe, Partner - Global Immigration - 073-397 24 33 
Elsa Tirén, Manager - Global Immigration - 076-853 19 79 
Thao Vu, Consultant - Global Immigration - 072-160 25 30