Ny rapport: spelarlöner hotar SHL-klubbarnas överlevnad

För nionde året i rad har EY analyserat ekonomin i SHL. Analysen visar att klubbarnas ekonomi försämrades under säsongen 2023/2024. 11 av 14 klubbar redovisade ett negativt rörelseresultat. Stigande spelarlöner är den främsta orsaken. Klubbarnas lönekostnader ökade med nästan 21 procent. SHL lockade rekordpublik, men klubbarnas intäkter ökade inte i samma utsträckning som kostnaderna. Det sätter press på klubbarnas möjlighet att uppfylla kraven på elitlicens för spel i SHL. Om kostnaderna fortsätter att öka mer än intäkterna kan 6 av 14 klubbar få svårt att klara kraven på elitlicens nästa år.

Den årliga rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” från rådgivnings- och revisionsföretaget EY visar att SHL-klubbarnas vinster sjunker. Under säsongen 2023/2024 redovisade 11 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat. Föregående säsong redovisade 7 av 14 klubbar ett negativt rörelseresultat. Totalt sett gjorde klubbarna ett negativt rörelseresultat (nettoomsättning minus totala kostnader) på minus 65,8 miljoner kronor. Det kan jämföras med minus 49,9 miljoner kronor under 2022/2023. Den främsta orsaken till det minskade resultatet är spelarlönerna. Jämfört med föregående säsong ökade klubbarnas lönekostnader med totalt 23 miljoner kronor eller nästan 21 procent.  

– Konkurrensen om spelare är hård, inte bara från svenska klubbar, utan även Europa och NHL. Spel i SHL kontra Hockeyallsvenskan innebär stora ekonomiska skillnader, till exempel vad gäller rättighetsersättningar. Sedan har vi den tävlingsmässiga aspekten där spel i högsta divisionen är det som gäller. För att hålla sig kvar i SHL satsar klubbarna på sina spelartrupper. Om klubbarna inte kan hitta nya intäktsströmmar eller öka befintliga bör de se över sina lönekostnader. Det är inte ekonomiskt hållbart att lönekostnaderna ökar, utan att intäkterna också ökar. Klubbar som inte klarar de ekonomiska kraven på elitlicens för spel i SHL kan i värsta fall riskera degradering, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY.  

Klubbarnas lönekostnader

Enligt årets rapport har Rögle BK med knappt 134 miljoner kronor den högsta lönekostnaden i SHL. Lägst lönekostnad har Malmö Redhawks med drygt 68 miljoner kronor.

Lägre vinster trots publikrekord

Under 2023/2024 slogs publikrekord och SHL var ett av Sveriges mest besökta evenemang. Den totala publiksiffran landade på nästan 2,6 miljoner åskådare. SHL:s totala nettoomsättning uppgick till drygt 2,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2023/2024. Samtidigt ökade klubbarnas totala kostnader med nästan 5 procent. 

– Intäkterna ökade inte i samma utsträckning som kostnaderna. Flera klubbar uppger att inflation och lågkonjunktur ledde till ökade räntekostnader. Förhoppningsvis kan den senaste tidens räntesänkningar och mer positiva inflationssiffror bidra till att stärka klubbarnas ekonomi. Samtidigt kvarstår utmaningen med spelarlöner, säger Carlos Esterling.  

Minskad kassalikviditet oroar 

Årets rapport visar att klubbarnas kassalikviditet har minskat jämfört med föregående år. Kassalikviditeten är ett mått på klubbarnas betalningsförmåga på kort sikt. En låg kassalikviditet kan göra klubbarna känsliga för plötsliga tapp i intäktsströmmarna. Enligt årets rapport har 7 av 14 klubbar en kassalikviditet som ligger under 1. Ett värde under 1 innebär att klubben inte kan lösa sina kortfristiga skulder. Många klubbar räddas av starka egna kapital, men även här finns varningssignaler. 

Krav för elitlicens står på spel  

För att beviljas elitlicens för spel i SHL måste klubbarna bland annat uppfylla krav på eget kapital. Årets krav på 8 procent av omsättningen i eget kapital uppnår samtliga 14 klubbar i SHL. Men för elitlicens år 2025 krävs 10 procent av klubbens totala omsättning i eget kapital. I dagsläget når fyra klubbar inte upp till det kravet. Fortsätter klubbarnas kostnader att öka mer än intäkterna under nästa år hamnar ytterligare två klubbar i riskzonen. Det innebär att nästan hälften av SHL-klubbarna riskerar att inte klara kravet för elitlicens nästa år.

Framtidsutsikter för klubbar i SHL 

Ökade lönekostnader, negativa rörelseresultat och licenskraven sätter stor press på SHL-klubbarna att prestera ekonomiskt. 

– Att många klubbar kämpar med sin ekonomi är en viktig fråga för hela sporten. Om förutsättningarna förblir oförändrade kan klubbarna tvingas skära ner på verksamhet och sportsliga ambitioner, säger Carlos Esterling. 

Läs mer i årets rapport som kan laddas ner via ey.com/se under nästa vecka.

Om rapporten ”Hur mår svensk elithockey?”  

EY analyserar varje år SHL-klubbarnas årsredovisningar. Syftet är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar. Rapporten går bland annat igenom klubbarnas resultat, likviditet, soliditet och egna kapital. Rapporten innehåller även analyser som sponsorintäkt per vunnen poäng, lönekostnad versus placering i grundserien och kostnad per vunnen poäng.   

Om Sports Business Services  

Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetare har en bred erfarenhet från många olika idrottsområden. Bland kunderna finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom flera stora idrottsförbund.