EY:s analys av nya arbetstillståndsregler

I en ny utredning överlämnad till regeringen presenteras en rad förändringar och skärpta krav inom regelverket för arbetstillstånd.

Kortfattat

• Lättnader på krav för högkvalificerade arbetstagare. 
• Ökat ansvar för arbetsgivare och ökade sanktioner.
• EY:s kommentar

Vi har tidigare redogjort för föreslagna höjda lönekrav för arbetstillstånd. I denna uppföljande artikel redogör vi för ytterligare lagförslag och hur de kan påverka arbetsgivare och arbetstagare.

Åtgärder för att underlätta för högkvalificerad arbetskraft i Sverige  

Ibetänkandet föreslås även andra ändringar som syftar till att främja högkvalificerad arbetskraft. Ett sådant förslag är att tillståndstiden för EU-blåkort ska förlängas från högst två år till högst fyra år. Om anställningens varaktighet är kortare än fyra år bör EU-blåkortet beviljas för den perioden, plus ytterligare tre månader. Den sammanlagda giltighetstiden får dock inte överstiga fyra år. Denna anpassning kan öka förutsägbarheten och minska den administrativa bördan för både arbetsgivare och arbetstagare.  

I rapporten föreslås också ändringar som kan påverka forskare och andra som innehar tillstånd som härrör från EU-direktiv, bland annat EU-blåkort och ICT-tillstånd. I nuläget får de anhöriga inte resa in i Sverige utan tillstånd, vilket innebär att de kan behöva lämna Sverige för att få uppehållstillstånd för sina nyfödda barn. Betänkandet föreslår dock en ändring som, om den godkänns, skulle göra det möjligt för dessa nyfödda att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige, vilket skulle innebära större bekvämlighet och flexibilitet för de drabbade.  

Vidare kan det nya förslaget göra det möjligt för forskare och studenter att få uppehållstillstånd för forskning eller forskarutbildning i Sverige, vilket innebär ett betydande avsteg från nuvarande lagstiftning. I dagsläget måste dessa personer ansöka om och få tillstånd innan de reser in i landet. Den föreslagna ändringen syftar till att undvika onödiga störningar genom att eliminera behovet av att lämna Sverige för att ansöka om tillstånd, vilket underlättar för den sökande, ökar förutsägbarheten och minskar kostnaderna. Omställningen kan bana väg för en smidigare omställning för forskare och studenter, vilket gör Sverige till en mer attraktiv destination för internationella talanger. 

Arbetsgivarens ansvar och ökade sanktioner   

I betänkandet övervägs också bland annat en ökning av arbetsgivarens ansvar vid rekrytering av arbetstagare som är tredjelandsmedborgare. Syftet med både kriminaliseringen av olovlig anställning och införandet av sanktionsavgiften är att upprätthålla en reglerad invandring och förhindra att personer som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Det har därför föreslagits att sanktionsavgiften för arbetsgivare som anställer illegala invandrare ska höjas från ett prisbasbelopp till en och en halv gånger det årliga prisbasbeloppet. För överträdelser som pågått i mer än tre månader föreslås att sanktionsavgiften höjs till det dubbla eller tredubbla prisbasbeloppet.  

Förslaget utvidgar arbetsgivarens skyldigheter för utlänningar som har beviljats arbetstillstånd. En arbetsgivare är i detta sammanhang skyldig att skriftligen informera Migrationsverket om ett anställningsavtal upphör eller aldrig har påbörjats. Anmälan är obligatorisk så länge tillståndet är giltigt hos arbetsgivaren. Enligt den nuvarande lagstiftningen anges endast särskilda omständigheter under vilka uppehållstillstånd måste återkallas - till exempel när anställningen upphör inom tre månader och den sökande inte har skaffat ett nytt arbetstillstånd, eller inte har fått en ny anställning, eller då ett anställningsavtal inte inleds inom fyra månader från den dag då tillståndet beviljades. I de befintliga bestämmelserna anges inte tydligt arbetsgivarens skyldigheter i dessa situationer. Det finns därför en risk att Migrationsverket aldrig får kännedom om dessa förhållanden. För att komma till rätta med detta föreslås arbetsgivare vara ålagda att göra Migrationsverket medvetna om dessa situationer så att de kan vidta lämpliga åtgärder.  

Övriga förslag 

Utredningen föreslår också att vissa yrkesgrupper ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd överhuvudtaget. Två exempel som nämns är bärplockare och personlig assistent, då det finns dokumenterade fall av missbruk av arbetstillstånd inom dessa branscher. Utredningen föreslår dock att Migrationsverket årligen ska rapportera vilka yrken som bör exkluderas på grund av missbruk och att exkluderade yrken ska anges i utlänningsförordningen.  Möjligheten för individer som sökt och fått avslag på ansökan om asyl i Sverige att ansöka om arbetstillstånd, så kallat spårbyte, ska avskaffas. Möjligheten bedöms utgöra ett incitament att resa till Sverige och ansöka om asyl på fel grund. 

EY: s kommentar 

De föreslagna ändringarna syftar till att effektivisera ansökningsprocessen och främja invandring av högkvalificerad arbetskraft men fler potentiella konsekvenser bör beaktas. Implementeringen av de nya lönekraven förväntas påverka antalet ansökningar om arbetstillstånd. Det är tänkbart att dessa strängare inkomstkrav kan fungera avskräckande för potentiella sökande som inte når upp till de höjda ekonomiska trösklarna. Denna förändring kan leda till en betydande minskning av det totala antalet ansökningar om arbetstillstånd och säkerställa kortare och mer förutsägbar handläggningstid än vad som varit under de senaste åren. Det är något vi välkomnar.   

Även om ändringarna i sig syftar till att påskynda handläggningstiden, införs samtidigt ett krav på att ytterligare dokumentation ska granskas under undantagsförfarandet. Även om denna ökade granskning utan tvekan säkerställer en grundligare utvärdering av sökande, kan den oavsiktligt leda till längre handläggningstider. 

Det finns även en risk att man inte fångar upp den faktiska kompetensbristen på svensk arbetsmarknad genom det föreslagna förfarandet. Dels uppmärksammar utredningen exempelvis att det nuvarande systemet för att klassificera yrken, SSYK-koder, som senast uppdaterades av SCB 2012 inte fångar upp yrken som efterfrågas inom de stora pågående industrisatsningarna i norra Sverige. Dels innebär förfarandet med undantagslistan att det behöver finnas dokumenterad efterfrågan i form av öppna jobbannonser, för att ett yrke ska inkluderas på listan, något som inte alltid är fallet i alla branscher. Detta förfarande riskerar att bli för stelbent och byråkratiskt på en alltmer föränderlig och högteknologisk arbetsmarknad. 

Å andra sidan innebär det faktum att listan ska uppdateras årligen en brist på förutsägbarhet för arbetstagarna. En person som omfattas av undantag från medianlönekravet kan vid förlängningsansökan finna att yrket inte längre är undantaget vilket innebär ett krav på stor löneökning för att undvika avslag och utvisning. Samma avsaknad av långsiktighet gäller för t ex nyutexaminerade som vid ett första tillstånd undantas lönekravet men därefter omfattas av detsamma, vid en förlängningsansökan. Det här är kanske inte ett vanligt fall för en etablerad specialist men kan påverka nyutexaminerade individer som vill etablera sig på svenska arbetsmarknaden efter avklarade universitetsstudier i Sverige. 

Därför finns en risk att man genom högre grad av myndighetsprövning försvårar rekryteringen av högkvalificerad arbetskraft och missar målet att göra Sverige mer attraktivt för internationell kompetens på ett långsiktigt plan. 

Det är därför viktigt att följa den kommande delen i lagstiftningsprocessen där utformningen av hur de nya reglerna ska tillämpas kommer vara avgörande för individ och arbetsgivare.  

Författare

• Andreas Bråthe, Partner - Global Immigration - 073-397 24 33 
• Elsa Tirén, Manager - Global Immigration - 076-853 19 79 
• Thao Vu, Consultant - Global Immigration - 072-160 25 30