EY syftar på den globala organisationen och kan referera till ett eller flera av medlemsföretagen till Ernst & Young Global Limited som vart och ett är en separat juridisk enhet. Ernst & Young Global Limited, ett bolag registrerat i Storbritannien, tillhandahåller inte tjänster till kunder.
Relaterad artikel
Så kan Sverige stärka sin konkurrenskraft på framtidens arbetsmarknad
Hur kan Sverige och svenska företag agera på en arbetsmarknad där flexibilitet står i centrum? EY:s seminarium i Almedalen gav några svar.
Utmaningar förenade med arbetssätt och kompetensförsörjning
När företag försöker balansera de olika tidsperspektiven och samtidigt fokusera på arbetssätt och kompetensförsörjning möter de ofta utmaningar. Utmaningarna kan vara kopplade till:
Ökad efterfrågan på flexibelt arbete. Coronapandemin tydliggjorde att en hel del arbete kan utföras på andra platser än ett fysiskt kontor. Många företag behövde införa mer flexibla arbetssätt. Nu, några år senare, är debatten om distansarbete fortfarande polariserad. Men debatten handlar om hur ofta medarbetare ska vara på ett kontor, i stället för att utgå från vad för arbete som ska utföras. Många arbetstagare ställer krav på den flexibilitet de vande sig vid under pandemin. Rätt hanterad behöver flexibilitet inte innebära sämre produktivitet, snarare tvärtom.
Flexibilitet handlar inte bara om plats. Efterfrågan på flexibilitet kring var arbete kan utföras gäller främst tjänstemän. Det finns en risk att kollektivanställda glöms bort i debatten. I Sverige ser vi en alltmer livlig debatt kring flexibilitet i tid och fyradagars arbetsvecka. Det kan vara en möjlighet att bredda flexibilitetsbegreppet för allt fler på arbetsmarknaden.
Flexibilitet kring var arbete utförs innebär konsekvenser. Företag kan inte bara säga att medarbetare kan arbeta var och när de vill, till exempel i andra länder. Var arbetet utförs fysiskt styr ofta beskattning, socialförsäkring och arbetsgivarskyldigheter. Det innebär att arbete utomlands behöver ske inom tydliga och kommunicerade ramar. Rätt hanterad kan dock internationell flexibilitet öppna upp världen som en enorm talangpool för svenska företag.
Vissa regioner och branscher blir alltmer beroende av utländsk arbetskraft. I många branscher och regioner är personalbristen akut. Bristen kan inte bara lösas genom att arbetslösa i Sverige skolas om eller flyttar. Svenska företag behöver redan i dag ta hjälp av personer från andra länder. Det är dock svårt att konkurrera med andra länder om den utländska arbetskraften. Orsaken är bland annat lönenivåer, regelverk kring immigration och utmaningar kopplade till integration för både personal och medföljande.
AI i allmänhet och generativ AI i synnerhet
Generativ AI har varit på mångas läppar under det senaste året. Vilka nya arbetstillfällen kommer att uppstå? Vilka yrkeskategorier kommer att minska i antal eller helt försvinna? Att sia om hur AI kommer att påverka framtidens arbetsliv är svårt. Det företag kan göra nu är att testa sig fram – inte bara på individnivå, utan även på grupp- och organisationsnivå. Det handlar mycket om att lära tillsammans. Kan till exempel ett generativt AI-verktyg ses som en extra projektmedlem som teamet gemensamt kan ställa kloka frågor till (på AI-språk: prompta)?
Vägen framåt i en komplex och föränderlig omvärld
Vilka områden behöver Sverige och svenska företag fokusera på för att röra sig in i en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar värld? Under seminariet i Almedalen utkristalliserade sig fyra viktiga områden:
1. Politisk långsiktighet, visionär samhällsbyggnad och satsningar på infrastruktur
Politiskt mod och stöd till samhällets olika aktörer är nödvändigt för att skapa samhällen som är livskraftiga på lång sikt. Samhällen måste kunna erbjuda bra välfärd – vård, skola och omsorg – samt detaljhandel, restauranger och kultur. Detta kräver förändringar i de stora systemperspektiven, till exempel infrastruktur. Ett konkret exempel, kopplat till norra Sverige, är en utbyggnad av Malmbanan. Dröjer detta för länge är risken stor att Sverige konkurreras ut av andra länder, både i Europa och andra delar av världen.
2. Regionala samarbeten för att skapa livskraftiga samhällen
Politisk styrning på riksnivå kan skapa goda förutsättningar för livskraftiga samhällen. Men mycket kan också göras på lokal och regional nivå. Vad skulle till exempel hända om fler kommuner samlade lokala samhällsaktörer för att skapa en attraktiv geografisk hubb eller ett kluster – nästan som en produkt? Att erbjuda ett samhälle som kan locka till sig både arbetskraft och familjer ökar sannolikheten för att människor stannar länge.
På många håll i Sverige råder ingen brist på arbetstillfällen. I stället är det bristen på personer med relevant utbildning som är problemet. Att behöva flytta eller pendla för att skaffa rätt utbildning är inte aktuellt för många. Så vilka möjligheter till omskolning finns lokalt eller regionalt? Vad skulle hända om mer riktade och kortare utbildningsinsatser fanns på nära håll? Vilka aktörer inom utbildningssektorn, inte minst med internationell prägel, vågar satsa utanför storstadsregionerna?
3. Bättre förutsättningar för utländska företag och personal att arbeta i Sverige
Många svenska företag är beroende av utländsk arbetskraft. Men i en internationell jämförelse kan Sverige uppfattas som svårt för personer att flytta till för arbete, bland annat på grund av brist på samverkan mellan myndigheter och organisationer. En så enkel sak som att skaffa ett svenskt bankkonto eller bank-ID är inte möjligt för alla. Trösklarna för att ta sig in i Sverige måste bli lägre. En förenklad och snabbare process skulle göra stor skillnad. En idé för att komma i gång snabbare när behov uppstår är en ”paketlösning” för utländska företag och deras personal, till exempel avseende tillstånd, skatteregistreringar, arbetsgivarregistreringar och bankkonton.