Så kan Sverige stärka sin konkurrenskraft på framtidens arbetsmarknad

Hur kan Sverige och svenska företag agera på en arbetsmarknad där flexibilitet står i centrum? EY:s seminarium i Almedalen gav några svar.

FFrågorna kring hur, var och när vi arbetar är en strategisk fråga för organisationer världen över. Arbetsgivare som kan erbjuda flexibilitet på arbetsplatsen har lättare att attrahera och behålla kompetens. Men i takt med att flexibla arbetssätt blivit ”det nya normala” har nya frågeställningar, lagar och indikationer på nya EU-direktiv kring distansarbete dykt upp.

För att ta reda på hur detta påverkar svenska företag i allmänhet och Sveriges konkurrenskraft i synnerhet arrangerade EY ett seminarium under Almedalsveckan. I panelen fanns Carina Lindfelt från Svenskt Näringsliv, Laura Hartman från LO, Peter Hellberg från Unionen och Henrik Gustafsson från Scania. Paneldeltagarna konstaterade att Sverige står starkt i konkurrensen, inte minst när det gäller innovation. Samtidigt finns det mycket att göra för att undvika att Sverige halkar efter i en lågkonjunktur.

– På seminariet diskuterade vi konkreta åtgärder som, om vi skulle ses i Almedalen nästa år igen, indikerar att Sverige är på rätt väg. Vi hade en bra diskussion om allt från EU-direktiv till inflationsbekämpning, säger Marie Liebich, skattejurist och mobilitetsexpert, EY.

Efter 55 intensiva seminarieminuter hade panelen enats om 4 områden som kan stärka Sveriges konkurrenskraft på framtidens arbetsmarknad. 

Rekommendation kring distansarbete utifrån EU:s direktiv
Just nu pågår en förhandling i EU om distansarbetsavtal. Om förhandlingen går i mål blir resultatet nya lagar och direktiv. De svenska parterna är dock inte överdrivet förtjusta i EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. Det är inte alltid så att EU-lagstiftning leder till bättre resultat, varken för svenska arbetsgivare eller arbetstagare. En konkret åtgärd vore därför att de svenska arbetsmarknadsparterna enades om en gemensam vägledning för företag och chefer som baseras på de nya direktiven. Vägledningen skulle vara en slags rekommendation kring hur man kan leda och stödja verksamhet och medarbetare i en alltmer flexibel värld. Det skulle skapa trygghet på den svenska arbetsmarknaden och öka konkurrenskraften.

Stärkt offentlig upphandling av fossilfria transporter
För att främja den gröna omställningen i transportsektorn behövs skarpare fokus och ökad fart i offentliga upphandlingar. Exempelvis skulle Trafikverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kunna bli mycket bättre på att handla upp fossilfria transporter med elbilar och ellastbilar. Det skulle inte bara gynna svensk industri och arbetsmarknad, utan även ge fördelar i form av lägre klimatpåverkan, tystare städer och renare luft.

Proaktivt och behovsstyrt utbildningsväsende
Sverige har en skev arbetsmarknad: vi har personal- och kompetensbrist inom vissa branscher samtidigt som arbetslösheten ligger på 7 procent. Paneldeltagarna efterlyste ett mer proaktivt utbildningsväsende som har kommit till insikt om vilken kompetens som behövs på våra arbetsplatser och som ställer om för detta. Det omfattar både människor som ska in på arbetsmarknaden så att de inte hamnar fel från början och människor som behöver skola om sig.

– Det är positivt att arbetsmarknadens parter mer och mer lyfter frågan om denna omställning för att få fler i arbete. Detta tillsammans med exempelvis enklare regler för att attrahera och behålla utländsk arbetskraft i Sverige kan hjälpa till att göra Sverige konkurrenskraftigt, säger Marie Liebich.

Åtgärder som stöttar hushåll och företag i lågkonjunkturen
Då Sverige är på väg in i en lågkonjunktur behöver riksbank och regering sluta se inflationsbekämpning som sin huvudsakliga uppgift när det gäller den ekonomiska politiken. Riksbanken och regeringen bör sluta gömma sig bakom inflationsbekämpningen och i stället satsa på åtgärder som motverkar att krisen blir djupare än vad den redan verkar kunna bli. Exempelvis har Tyskland satsat mest i Europa på att kompensera hushåll och företag för olika kostnadsökningar, medan Sverige ligger i botten. Om finansminister Elisabeth Svantessons tes kring inflation skulle stämma borde Tyskland ha mycket högre inflation än andra länder, men så är inte fallet.

– Det här var andra året i rad som vi arrangerade ett seminarium i Almedalen om framtidens arbetsmarknad. Förra året låg fokus på hur flexibla arbetssätt kan skapa jämställda och hållbara organisationer. I år skiftade vi fokus från organisations- till landsnivå. Vi ser fram emot att fortsätta bidra till debatten och hoppas kunna följa upp med ett nytt seminarium i Almedalen 2024, säger Marcus Jarl, affärsutvecklare, organisation och ledarskap, EY.