Allsvenska klubbarna i guldålder visar ny rapport från EY

Elitfotbollens ekonomi är starkare än någonsin, konstaterar EY inför årets allsvenska premiär.  Den totala omsättningen har ökat med 31 procent och klubbarnas egna kapitalet har ökat med 21 procent. Fördelningen är dock fortsatt ojämn där sex stycken klubbar står för 84 procent av det egna kapitalet och även 85 procent av spelarförsäljningarna. Trots inflation och ökade kostnader visar EY:s finansiella analys att klubbarna har vad som krävs för att klara en lågkonjunktur men pekar samtidigt på utvecklingsområden för en hållbar ekonomi.

I den årliga rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?” analyserar rådgivnings- och revisionsföretaget EY de allsvenska klubbarnas årsredovisningarna och undersöker samband mellan ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar.

– Aldrig tidigare har klubbarna varit så välutrustade ekonomiskt som inför årets allsvenska premiär. Utöver framgångsrika spelarförsäljningar och högre UEFA-ersättningar ser vi att lättade publikrestriktioner bidrog till biljettintäkter på högre nivåer än innan pandemi, något som vi hoppas bådar väl för fotbollssverige även under tuffare ekonomiska tider, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY i Sverige och medförfattare till rapporten.

Under 2022 steg Allsvenskans totala omsättning med 31 procent till 2,8 miljarder kronor, främst på grund av UEFA-ersättningar, spelarförsäljningar och lättade publikrestriktioner. Föregående säsong var den första på två år helt utan restriktioner. Detta syns i ökade intäkter från entrébiljetterna som 2022 stod för 17 procent av klubbarnas omsättning, jämfört med 14 procent under 2021.

Sett till det egna kapitalet som stigit med 21 procent, har klubbarna tillsammans också blivit rikare jämfört med föregående år. I snitt per klubb ökade kapitalet med 17 miljoner. Analysen visar dock att sex stycken klubbar står för hela 84 procent av det totala egna kapitalet i Allsvenskan.

Totalt redovisade 15 av 16 klubbar ett positivt resultat för 2022, undantaget är IFK Norrköping.

Storklubbarna blir rikare – nästan dubblerad intäkt från spelarförsäljningar  
Två alltmer viktiga intäktsströmmar för klubbarna, som tillsammans utgör cirka en tredjedel av Allsvenskans totala omsättning, är spelarförsäljningar och UEFA-ersättningar för spel i Europa.

Spelarförsäljningen för Allsvenskan landade på 559 miljoner kronor under 2022, vilket är en ökning med 88 procent jämfört med föregående år. Även här utmärker sig sex stycken klubbar genom att stå för hela 85 procent av inträkterna från spelarförsäljningar. Listan toppas av Hammarby (140 miljoner kronor) följt av Malmö FF (96 miljoner kronor), Norrköping (65 miljoner kronor).

– De stora och rika klubbarna växer allt snabbare och framgångsrika spelarförsäljning har en stor roll. Majoriteten av klubbarna ser dessa intäkter som en naturlig del av verksamheten, men det finns en risk med att förlita sig på spelarförsäljningar. I årets analys ser vi klubbar som utan dessa intäkter inte lyckas leva upp till Svenska Fotbollsförbundets licenskrav om ett positivt eget kapital. Där måste klubbarna säkerställa att det finns en plan för att generera andra intäkter och överleva långsiktigt om man inte lyckas på transfermarknaden, säger Carlos Esterling.

Intäkterna från spel i Europa, såsom Champions League och Europa Conference League, landade på drygt 300 miljoner kronor under 2022. Där har två lag lyckats bra de senaste åren och generat betydliga summor till sina klubbar, Malmö FF med 198 miljoner kronor och Djurgårdens IF med 85 miljoner kronor. De två klubbarna stod för hela 90 procent av UEFA-ersättningarna under 2022.

Allsvenskans rikaste klubb är likt tidigare år Malmö FF med ett eget kapital på 700,6 miljoner kronor. På andra plats kommer Djurgårdens IF med 215,9 miljoner kronor och IFK Norrköping kommer på tredje plats med 137,5 miljoner kronor. Sedan är det ett glapp på nästan 22 miljoner kronor till fjärdeplatsen som innehas av Hammarby IF med ett eget kapital på 115,6 miljoner kronor. Lägst eget kapital har GIF Sundsvall, som under säsongen 2023 spelar i Superettan, med 2,4 miljoner kronor.

Inflation och ökade kostnader
Säsongen 2022 var första säsongen efter pandemin utan restriktioner, vilket syns i resultatet. Jämfört med 2021 ökade klubbarnas kostnader med 32 procent. Malmö FF toppar lönelistan med nästan 60 procent mer i lönekostnad än tvåan på listan. Kalmar FF, Mjällby AIF och IFK Värnamo förvaltade sina lönekostnader bäst och hade lägst lönekostnad per vunnen poäng.

– Ökade elpriser, inflation och stigande räntor är inget större hot för klubbarna enligt min bedömning även om det kan vara så att några konsumenter väljer att se matcherna från soffan. Klubbarna är så rika idag att de har goda reserver och erfarenheter för att möta en tuff lågkonjunktur. Bara klubbarnas egna kapital motsvarar drygt halva årsomsättningen för Allsvenskan. Det är däremot viktigt att klubbarna kontinuerligt utvärderar risker som kan uppstå framöver, säger Carlos Esterling.

Om EY Sports Business Services

EY Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetade från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetade har en bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund.