Nya tillägg till tilläggsskatten

Den 4 december 2024 biföll riksdagen förslaget om kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Vid ingången av 2024 trädde lag om tilläggsskatt i kraft. Lag om tilläggsskatt är Sveriges implementering av ett globalt regelverk om minimibeskattning för stora koncerner. Regelverket är i grunden sprunget ur ett initiativ från OECD och G20-ländernas så kallade BEPS-projekt inom vilket modellregler för en global minimibeskattningsstandard utarbetats. 

Sedan den svenska tilläggsskattelagen behandlades har OECD vid flera tillfällen antagit administrativa riktlinjer och vägledning för att säkerställa en konsekvent och gemensam tolkning av modellreglerna. Sådan vägledning har getts ut i februari, juli och december 2023 samt i juni 2024, varav de nu antagna kompletterande bestämmelserna syftar till att införliva 2023 års vägledning. Junivägledningen från 2024 omfattas således inte.

De kompletterande bestämmelserna träder i kraft 1 januari 2025, med en frivillig möjlighet att tillämpa bestämmelserna från 1 januari 2024.

Ett välkommet beslut, i grevens tid

De kompletterande bestämmelserna innebär väntade - men välkomna - förändringar i det svenska regelverket för tilläggsskatt. Och det var i grevens tid. Att kalendern visar december månad innebär, så snart annalkande jul och nyårsfirande är över för denna gång, att många svenska företag står inför att upprätta årsbokslut och årsredovisning för 2024. Även om svenska företag inte behöver rapportera eventuell tilläggsskatt till Skatteverket för än först under 2026 så innebär det faktum att reglerna trätt i kraft att företag som träffas av reglerna ska redovisa eventuell tilläggsskatt för perioden i sin årsredovisning.

Även om de nu beslutade kompletteringarna har varit kända under stora delar av 2024 hade ett förskjutet beslut kunnat komplicerat bedömningen avseende hur eventuell tilläggsskatt ska redovisas i förhållande till IAS 12. Dagens riksdagsbeslut borde därför underlätta för de som har att beräkna tilläggsskatt redan i januari.

Har Sverige nu en kvalificerad nationell tilläggsskatt? 

Att tillse att Sverige har en kvalificerad nationell tilläggsskatt, är en viktig uppgift och ett uttalat mål för den svenska lagstiftaren. Om Sveriges regler inte är kvalificerade kan andra stater använda huvudregeln eller kompletteringsregeln för att beskatta lågbeskattade koncernenheter som hör hemma i Sverige. 

Det korta svaret på den rubricerade frågan är att vi i nuläget inte vet. Det vi däremot vet är att den kompletterade lagen om tilläggsskatt är föråldrad så snart den träder i kraft. Dels då junivägledningen inte omfattas, vilket kan kräva ytterligare lagförändring, dels då vi med säkerhet vet att ytterligare vägledning från OECD är att vänta.

I det tempo som modellreglerna utvecklas riskerar Sverige således att hamna i bakvattnet med en förhållandevis omfattande lagstiftningsprocess. Sverige torde dock inte vara ensamt om detta.

En intressant aspekt är att OECD i juni 2024 publicerade en Q&A på temat kvalificerad nationell tilläggsskatt av vilken följer att en förenklad kvalifikationsprocess kommer att tillämpas under en övergångsperiod. Processen bygger på att respektive jurisdiktion genomför en form av självcertifiering som kan baseras på antingen landets slutliga lagstiftning eller på utkast till lagstiftning. I det senare fallet bör utkastet vara nästintill färdigställt eller offentligt tillgängligt.

Av den nu aktuella svenska propositionen framgår att utformningen av de svenska bestämmelserna medför att junivägledningen och OECD:s kommande riktlinjer kan användas som tolkningsunderlag vid tillämpning av de svenska reglerna och att det svenska regelverket därmed anses omfatta sådan vägledning i den mån det är fråga om förtydligande och exempel. I den mån OECD:s vägledning däremot innehåller förändringar och nyheter krävs ytterligare svensk lagstiftning. Vidare framgår specifikt att Regeringen, med anledning av junivägledningen, har att återkomma med ytterligare lagstiftningsförslag. Frågan är om det räcker för att Sverige ska anses ha en kvalificerad nationell?  Det är en fråga som det finns all anledning att återkomma till. 

I sammanhanget kan nämnas att den svenska utformningen av QDMTT Safe Harbor hänvisar till att Sverige ska acceptera det beslut som IF (OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS) fattar avseende vilka stater som har ett kvalificerat regelverk. Hur Sverige kommer att förhålla sig till självcertifieringsprocessen är i skrivande stund oklart, vilket bidrar med ytterligare osäkerhet i fråga om Sveriges egen nationella tilläggsskatt kommer att betraktas som kvalificerad. 

Vad innebär då de kompletterande bestämmelserna?

De nu antagna bestämmelserna medför ett förhållandevis stort antal kompletteringar, varav vi i det nedanstående ämnar beskriva några av de kanske mest betydelsefulla.

De tillfälliga förenklingsreglerna (transitional CbCR Safe Harbor) 

Av de nu gällande reglerna följer att den data som ska användas vid tillämpningen av de tillfälliga Safe Harbor reglerna ska hämtas ur en kvalificerad CbC-rapport.

De kompletterande bestämmelserna innebär ett förtydligande av att samtliga uppgifter för beräkningen av den effektiva skattesatsen i en koncernhet måste komma från samma kvalificerade finansiella rapport. Det är således inte tillåtet att hämta vissa delar från koncernredovisningen och vissa delar från den legala finansiella rapporteringen. 

Vidare framgår att samtliga uppgifter för koncernenheter som hör hemma i en och samma stat ska hämtas från samma typ av kvalificerade finansiella rapporter. Det är emellertid acceptabelt att använda olika datakällor för data från olika jurisdiktioner.

Kvalificerad nationell tilläggsskatt (QDMTT)

En viktig förändring avseende utformningen av den svenska nationella tilläggsskatten rör vilken redovisningsstandard som ska tillämpas vid beräkning av den nationella tilläggsskatten. Fram till nu har gällt att en svensk enhet, vid beräkningen av den nationella tilläggsskatten, under vissa förutsättningar får tillämpa en allmänt godkänd redovisningsstandard som skiljer sig från den som används i koncernredovisningen. 

Enligt de kompletterande bestämmelserna är huvudregeln nu i stället att den nationella redovisningsstandarden ska tillämpas. Med nationell redovisningsstandard avses en allmänt erkänd redovisningsstandard, så som exempelvis K3. Detta gäller vid det förhållande att samtliga svenska koncernenheter tillämpar samma redovisningsstandard och i princip är föremål för revision. Om dessa villkor inte uppfylls, ska koncernredovisningsstandarden, typiskt sett IFRS, användas i stället.

Förenklingsregel för utländsk nationell tilläggsskatt (QDMTT Safe Harbor)

Den nuvarande förenklingsregeln vad avser utländsk nationell tilläggsskatt tas bort och ersätts med en regel som innebär att svenska moderföretag inte behöver tillämpa huvudregeln på utländska dotterbolag som omfattas av en kvalificerad nationell tilläggsskatt. I bestämmelsen framgår att Sverige ska acceptera det beslut som IF fattar om vilka staters regelverk om nationell tilläggsskatt som ska omfattas av andra staters förenklingsregel för utländsk nationell tilläggsskatt. Det råder därmed osäkerhet rörande om det inom ramen för den nya bestämmelsen räcker om ett annat lands nationella tilläggsskatt betraktas som kvalificerad vid förhållandet att kvalifikationen baseras på den förenklade kvalifikationsprocess genom självcertifiering som kommer att gälla under en övergångsperiod.

Koncernbidrag

Koncernbidrag, vilket i grunden är en skattemässig disposition, kan redovisas antingen i balansräkningen eller över resultatet, som en löpande affärshändelse eller genom en bokslutstransaktion, något som har gett upphov till en del frågetecken rörande hur koncernbidrag ska hanteras inom ramen för tilläggsskatteregelverket.

De kompletterande bestämmelserna innehåller inte specifika regler för hur koncernbidrag ska hanteras, men i propositionen klargörs att koncernbidrag ska behandlas enligt transaktionens ekonomiska innebörd, det vill säga som utdelning eller kapitaltillskott - oavsett hur transaktionen redovisats.

En ny tillfällig förenklingsregel införs (UTPR Safe Harbor) 

Regeln innebär att tilläggsskattebeloppet för koncernenheterna i en stat ska anses vara noll om moderföretaget hör hemma i den staten och under förutsättning att den lagstadgade bolagsskattesatsen (lokala och regionala skatter inkluderade) där uppgår till minst 20 procent. Regeln ska tillämpas under en övergångsperiod och för företag med kalenderår som räkenskapsår innebär det att regeln endast är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas före utgången av år 2025. 

Avslutande ord

De kompletterande bestämmelserna innebär en rad viktiga förändringar som syftar till att anpassa det svenska regelverket till modellreglerna, förbättra utsikterna för att Sverige ska anses ha en kvalificerad nationell tilläggsskatt och underlätta för företag att rapportera tilläggsskatt.

I årsredovisningen 2024 ska eventuell tilläggsskatt rapporteras för första gången och år 2025 kommer ofrånkomligen innebära ytterligare förändringar av modellreglerna. I vilken mån ytterligare lagstiftningsåtgärder krävs för att fullt ut anpassa det svenska regelverket till modellreglerna återstår att se.

Författare

• Daniel King, Partner Corporate Tax, 073-040 43 72 

• Jessica Nilsson, Director Corporate Tax, 070-545 99 29

• Thomas Smith, Senior Manager Corporate Tax, 072-177 04 46

• Victor Edstrand, Manager Corporate Tax, 072-395 90 33