Två personer går igenom vardagsekonomin

2024 - sista året att beakta löneuttagskravet?

Relaterade ämnen

När kalenderåret 2024 lider mot sitt slut kan det vara en god idé för delägare i fåmansföretag att se över det egna löneuttaget.


Kortfattat
  • Det egna löneuttaget påverkar möjligheterna till maximerad lågbeskattad utdelning nästa år
  • Nya regler avseende beskattning av delägare i fåmansföretag föreslås träda i kraft 1 januari 2026

Varje år ska delägare i fåmansföretag räkna fram ett gränsbelopp på blankett K10. Eventuell utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent. Den del av utdelning och kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst, dock med ett maximalt belopp om ca 7 miljoner kronor. Eventuellt överskjutande del beskattas i inkomstslaget kapital med 30 procent.

För delägare i fåmansföretag finns det, i dagsläget, två alternativa sätt att räkna ut storleken på gränsbeloppet.

Huvudregeln – med möjlighet att nyttja utbetalda löner

Ett gränsbelopp baserat på en beräkning enligt huvudregeln består i ett första led av en uppräkning av omkostnadsbeloppet med statslåneräntan + 9 procentenheter. Utöver det uppräknade omkostnadsbeloppet är det möjligt för delägaren att tillgodogöra sig ett så kallat lönebaserat utrymme, vilket består av 50 procent av de totalt utbetalda ersättningarna i bolaget och eventuella dotterbolag, proportionerat i förhållande till ägarandel. Den utbetalda lönen avser kontant bruttolön, exklusive eventuella statliga lönebidrag som bolaget kan ha erhållit under året.

För att få tillgodoräknas ett lönebaserat utrymme föreligger dock två krav:

  1. Delägaren måste inneha minst fyra procent av kapitalet, och
  2. Delägaren själv, eller någon denne närstående, har tagit ut lön överstigande en viss nivå (löneuttagskrav).

Avseende löner utbetalda under 2024, vilka utgör underlag för beräkning av gränsbelopp 2025, uppgår löneuttagskravet till det lägsta av:

  • 457 200 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5 procent av de totala kontanta ersättningarna i företaget, inkl. eventuella dotterföretag, eller
  • 731 520 kr (9,6 inkomstbasbelopp)

Om en delägare har köpt eller sålt aktier, eller om det har skett ägarförändringar i eventuella dotterföretag, under det år på vilket beräkningen av det lönebaserade utrymmet grundar sig, ska dessutom vissa proportioneringar göras vid beräkningen av gränsbeloppet.

Det lönebaserade utrymmet som en delägare tillgodogör sig får inte överstiga 50 gånger den egna, eller närståendes, uttagna lön.

Förenklingsregeln

Som alternativ till huvudregeln har delägare i fåmansföretag möjlighet att använda den så kallade förenklingsregeln vid beräkningen av gränsbeloppet. Gränsbeloppet består då av ett schablonbelopp, uppgående till 209 550 kr för inkomståret 2025.

Att tänka på i detta sammanhang är att schablonbeloppet ska fördelas mellan ägarna utifrån ägarandel, samt att en person, om denne är delägare i flera bolag, bara får använda förenklingsregeln i ett bolag per år.

Förslag till förändring avseende beskattning av ägare till fåmansföretag

I maj 2024 offentliggjordes den så kallade 3:12-utredningen, vari förändringar i reglerna kring beskattning av utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag föreslås.

Mot bakgrund av utredningens direktiv om att bland annat söka förenkla regelverket, föreslås en modell där dagens huvudregel och förenklingsregel slopas, och en sammanslagen beräkningsmetod i stället tar plats.

Den nya beräkningen av gränsbeloppet kommer, enligt förslaget, bestå av:

  • Ett grundbelopp om fyra inkomstbasbelopp (304 800 kr, 2024) fördelat på ägarandel;
  • Ett lönebaserat utrymme; och
  • En uppräkning av den del av delägarens omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kr med statslåneräntan + 9 procentenheter

Grundbeloppet kommer dock begränsas till att fördelas per individ och år. Det sagda innebär att om en andelsägare äger 100 procent av andelarna i två fåmansföretag, får andelsägaren enbart nyttja ett grundbelopp totalt, fördelat på andelarna i båda bolagen.

Ytterligare en förändring i beräkningen av gränsbeloppet består i att såväl kapitalandelskravet som det nuvarande löneuttagskravet slopas och löneuttagskravet ersätts i stället med ett schablonavdrag om åtta inkomstbasbelopp (ca 600 000 kr, 2024) från delägarens lönebaserade utrymme.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Under förutsättning att förslaget får grönt ljus i riksdagen kommer således kalenderåret 2024 vara det sista året för delägare att tvingas uppfylla nuvarande löneuttagskrav för att tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme.

Det ska dock observeras att även om löneuttagskravet slopas så kvarstår regeln om att det lönebaserade utrymmet för respektive delägare inte får överstiga 50 gånger den egna, eller närståendes, lön. Detta innebär att delägare som vill tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme alltjämt behöver plocka ut en viss lön. I de allra flesta fall kommer dock detta löneuttag att behöva vara betydligt lägre än vad som krävs enligt dagens regler.

Vi rekommenderar samtliga delägare i fåmansföretag att inför årsskiftet ta hjälp av en rådgivare för att se över sin beräkning av gränsbelopp, löneuttag m.m. för att få så goda skatterättsliga förutsättningar som möjligt att tillgodogöra sig framtida utdelningar och kapitalvinst till låg beskattning. Därutöver rekommenderar vi att delägare i fåmansföretag uppdaterar sig om det nya lagförslaget, och redan nu diskuterar de nya förutsättningarna utifrån sin enskilda situation med sin skatterådgivare.



Summering

EY Tax & Law har kompetens och erfarenhet inom samtliga skatteområden, men även i invandringsfrågor och inom juridik såsom arbetsrätt, fastighetsrätt, bolagsrätt och företagsöverlåtelser. Registrera dig här om du vill prenumerera på våra nyhetsartiklar. 

Om artikeln