Tillsynens granskning av hållbarhetsredovisningen 2024

ESMA har publicerat sina fokusområden för redovisningstillsynens granskning av hållbarhetsredovisningar för 2024. Hur berörs ditt företag?

• I slutet av oktober publicerade ESMA, den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, prioriterade områden för tillsynens granskning av börsföretagens externa rapportering för räkenskapsåret 2024. 

• Fokusområdena för 2024 omfattar såväl de finansiella rapporterna upprättade enligt IFRS® redovisningsstandarder som företagens hållbarhetsrapporter. 

• För hållbarhetsrapporterna är väsentlighetsanalysen, rapportens omfattning och format, samt taxonomiupplysningarna som är fokus. 

Införandet av CSRD är senarelagt i Sverige - varför är ESMA:s fokusområden viktiga?

I Sverige är det Nämnden för svensk redovisningstillsyn som utövar tillsyn över den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Trots att de flesta svenska företagen inte kommer att upprätta fullständiga rapporter i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, European Sustainability Reporting Standards (ESRS) för 2024, är de fokusområden som ESMA lyfter ändå relevanta att ta del av. 

Den dubbla väsentlighetsanalysen 

Beträffande den dubbla väsentlighetsanalysen gäller redan sedan tidigare kravet att i den lagstadgade hållbarhetsrapporten redovisa de icke-finansiella upplysningar som behövs för att förstå företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet, dvs både finansiell påverkan och påverkan på samhälle och miljö. Mot bakgrund av gällande krav finns det därför anledning att redan i årets hållbarhetrapporter ta vara på möjligheten att utvärdera och förbättra beskrivningarna avseende väsentlighetsanalysen.

Hållbarhetsrapportens omfattning och format 

ESMA:s fokus på hållbarhetsrapportens omfattning och format är direkt relaterat till införandet av ESRS. Eftersom införandet av ESRS rapporteringen väsentligt påverkar årsredovisningens omfattning och format finns däremot anledning att redan i år överväga vilka konsekvenser införandet kan få på årsredovisningens upplägg framöver.

EU:s gröna taxonomi 

De upplysningar som ska lämnas i enlighet med EU:s gröna taxonomi, artikel 8 gäller redan idag och förändras inte till följd av genomförandet av Corporate Sustainability Reporting Directive, (CSRD). Däremot innebär införandet av CSRD att fler företag träffas av kraven på rapportering, samt att uppgifter avseende taxonomin i framtiden ska rapporteras i den lagstadgade ESRS hållbarhetsrapporten.

Den dubbla väsentlighetsanalysen i ESRS rapporteringen

Väsentlighetsbedömning är utgångspunkten för hållbarhetsrapportering inom ramen för ESRS. En hållbarhetsrapport som upprättas i enlighet med ESRS ska innehålla information om sociala- och miljöfrågor för den egna verksamheten och enheter i värdekedjan som är väsentliga med avseende på påverkan, risker och möjligheter. Detta kallas för det dubbla väsentlighetsperspektivet som uttrycks i väsentlighetsanalysen. 

Process och beskrivning av den dubbla väsentlighetsanalysen 

ESMA betonar vikten av att följa ESRS avseende beskrivning av de olika steg som väsentlighetsanalysen omfattar, och rekommenderar särskilt upprättare att följa den implementeringsvägledning som EFRAG har tagit fram avseende väsentlighetsanalysen: IG 1 Materiality Assessment_final.pdf

Tillbörlig aktsamhet och intressentperspektivet 

Beträffande tillbörlig aktsamhet (due diligence) medför ESRS i sig inget krav på agerande. Däremot utgör utfallet av företagets process för tillbörlig aktsamhet underlag för företagets bedömning av sina väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. I processen för tillbörlig aktsamhet ingår även kontakt med berörda intressenter, vilket är ett område som ESMA betonar.

Alltid obligatoriska upplysningar 

Oavsett utfallet av väsentlighetsanalysen uppmärksammar ESMA särskilt de alltid obligatoriska upplysningskraven i ESRS 2 Allmänna upplysningar. Beträffande väsentlighetsanalysen finns upplysningskrav både i de övergripande standarderna som de tematiska standarderna som alltid ska rapporteras, oavsett utfallet av väsentlighetsanalysen (Appendix C ESRS 2, IRO-1). 

Företagsspecifika upplysningar

ESMA betonar också vikten av att rapportera företagsspecifika upplysningar när en hållbarhetsfråga inte omfattas av en ESRS men är väsentlig. De krav som ställs avseende kvalitativa egenskaper för upplysningar med avseende på relevans, rättvisande bild, jämförbarhet, verifierbarhet och förståelighet ska uppfyllas även för företagsspecifika upplysningar.

Utökat transparenskrav för klimatupplysningar

I ESRS  rapporteringen har klimatförändringar en särställning. Om ett företag i sin väsentlighetsbedömning kommer till slutsatsen att klimatförändringar inte är väsentliga, ska det i enlighet med rapporteringskraven i detalj förklara hur den slutsatsen nåtts.   

Innehållsförteckningar och hänvisningar

Slutligen uppmärksammar ESMA de rapporterande företagen om kravet på de två förteckningar som hållbarhetsrapporten ska innehålla. Den ena avser en förteckning över de upplysningskrav som företaget rapporterar, baserat på utfallet av väsentlighetsbedömningen. Denna förteckning kan presenteras som ett innehållsindex och ska innehålla sidnummer och/eller punkter där upplysningarna finns. Den andra förteckningen som ska upprättas avser en tabell över alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning (ESRS 2, tillägg B), med hänvisning till var uppgiften finns alternativt om upplysningen bedömts som icke väsentlig ska detta anges.

Hållbarhetsrapportens omfattning och format

Hållbarhetsrapporten ska omfatta den egna verksamheten och värdekedjan

Utgångspunkten för rapportering av hållbarhetsinformation I enlighet med ESRS är att hållbarhetsrapporten ska omfatta samma företag som de finansiella rapporterna. Detta innebär att när en fråga har bedömts vara väsentlig för koncernen, är utgångspunkten att data för hela koncernen ska inkluderas i mätetalet. 

Beträffande värdekedjan ska informationen utökas så att information ingår om de väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som är kopplade till företaget genom dess direkta och indirekta affärsförbindelser i värdekedjan. ESMA betonar vikten av de obligatoriska upplysningskrav som finns i ESRS 2 allmänna upplysningar avseende omfattning och avgränsning av hållbarhetsrapporten.

Trots de infasningsmöjligheter som finns avseende information i värdekedjan under de första tre åren, betonar ESMA att om denna inte finns tillgänglig, ska företaget förklara de insatser som gjorts för att erhålla informationen om värdekedjan, anledningarna till att den inte kunde anskaffas samt planer för att skaffa sådan information i framtiden.

Hållbarhetsrapportens struktur

Det är i den sektorövergripande standarden ESRS 1 Allmänna krav som de allmänna principerna om hållbarhetsrapportens innehåll och struktur definieras. I enlighet med kraven ska hållbarhetsrapporten utgöra ett tydligt identifierbart avsnitt i förvaltningsberättelsen och ska struktureras i fyra delar enligt följande ordning: 1. allmän information, 2. miljöinformation (inkl. art 8 taxonomiförordningen) 3. information om samhällsansvar och 4. information om (bolags)styrning. ESMA uppmanar företagen att följa de detaljerade kraven på format som finns i ESRS 1.

Möjligheter till hänvisningar inom och utanför rapporten

ESMA uppmärksammar företagen om det allmänna presentationskravet som finns i ESRS, dvs att hållbarhetsrapporten ska upprättas i en struktur som underlättar tillgången till och förståelsen av hållbarhetsrapporten, i ett format som kan läsas av både människor och maskiner.

För att undvika dubbelrapportering är det möjligt att göra hänvisningar från information  
som ska lämnas i en del av hållbarhetsrapporten till information som rapporteras i en annan del av hållbarhetsrapporten. I enlighet med ESRS finns även viss möjlighet att genom hänvisning införliva information från andra delar av årsredovisningen. ESMA betonar vikten av att förutsättningarna för att kunna göra hänvisningar ska vara uppfyllda. 

Anknuten information

ESMA påminner slutligen om kravet på att företaget ska tillhandahålla information så att en användare kan bedöma kopplingarna till andra delar av företagets rapportering, och uppmärksammar särskilt kravet för monetära belopp eller andra kvantitativa datapunkter för vilka det finns ett krav på hänvisning till den relevanta punkt i de finansiella rapporterna där motsvarande information kan hittas.

Upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen

ESMA konstaterar att de rekommendationer avseende upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen som lämnades i förra årets prioriterade tillsynsområden även gäller för 2024. Dessa rekommendationer handlar om:

• Användning av fördefinierade tabeller

• Undvikande av dubbelräkning vid beräkning av nyckeltal

• Utvärdering av de ekonomiska aktiviteterna i förhållande till samtliga relevanta miljömål 

• Krav på kvalitativa upplysningar som förklarar regelverket tillämpats och vilka bedömningar som gjorts, vad gäller bl.a. uppfyllelse av tekniska granskningskriterier samt 

• Rapportering av planer för kapitalutgiftsplaner (capex plans). 

Även i år betonar ESMA vikten för samtliga som träffas av rapporteringskraven att använda de fördefinierade tabellerna utan att göra anpassningar eller ändringar.  ESMA påminner även om att företag, när en ekonomisk aktivitet omfattas av flera miljömål, ska göra en separat bedömning för varje miljömål och redovisa omfattning och förenlighet för respektive miljömål samt markera det mest relevanta miljömålet (utifrån förenlighet) i tabellen. 

Slutligen påminner ESMA om kravet att hänvisa till de finansiella rapporterna (inklusive noter) avseende de komponenter som ingår i nyckeltalen för omsättning och capex.

Läs mer 

Årets uttalande från ESMA i sin helhet återfinns här.

Mera information om fokusområdena för den finansiella rapporteringen hittar du i denna artikel.