EY Redovisningsnyheter juli 2024

Som prenumerant på nyhetsbrevet håller du dig uppdaterad om redovisningsnyheter som förväntas påverka svenska företag, främst företag som är noterade på en reglerad marknad.

Under andra kvartalet slängdes vi mellan vinter och sommar och vinterjackan hängdes in och plockades fram otaliga gånger. Trots det har vi långsamt nått sommartider och vi hoppas att de flesta klarat av sina årsredovisningar och kvartalsrapporter och nu blickar mot lite sommarledighet. Sakta men säkert utvecklas även IFRS® Redovisningsstandarder och vi har haft ett intressant kvartal med vissa större nyheter. 
 
Störst inverkan förväntas IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements få. Standarden ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter från 1 januari 2027 med tillkommande krav på bland annat presentation av resultaträkning och upplysningar om resultatmått. Vi har publicerat en första introducerande artikel om IFRS 18 för den som vill få mer information. Det kan tyckas långt borta men väl så viktigt att påbörja arbetet med den nya standarden och vi får säkert skäl att återkomma med mer information vid ett senare tillfälle.  
 
IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) fattade i juni ett agendabeslut kring tydliggöranden kring vilka poster som förväntas ingå i företagens segmentsrapportering där det tidigare funnits skillnader i företagens redovisning. Agendabeslutet förväntas publiceras efter International Accounting Standards Board (IASB):s möte i juli och företagen bör kort därefter börja följa detta agendabeslut. Läs mer i vår artikel här. 
 
Ett annat hett ämne är hållbarhet och klimatets påverkan på den finansiella rapporteringen. IFRS IC har publicerat ett agendabeslut avseende klimatrelaterade åtaganden och deras samspel med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Vi beskriver ställningstagandet närmare i vår artikel Avsättning för klimatrelaterade åtaganden? 
 
Under mars publicerade IASB ändringsförslag för IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 36 Nedskrivningar. Ändringarna som föreslås vill bland annat komma åt att många företag allokerar goodwill och andra tillgångar till existerande kassagenererande enheter vilket kan få till följd att en nedskrivning av goodwill för ett sämre presterande förvärv förskjuts eller aldrig sker. Ändringarna som föreslås i IFRS 3 leder främst till utökade upplysningskrav vid rörelseförvärv. I IAS 36 föreslås även vissa ändringar kring hur nedskrivningstester upprättas där det föreslås bli tillåtet att använda ett kassaflöde efter skatt vid beräkning av nyttjandevärdet samt att beakta framtida ej beslutade omstruktureringar eller investeringar för att nämna några förslag.  

Vi vill även lyfta fram några ändringar och förslag till ändringar i IFRS 9 Finansiella instrument som publicerats sedan vårt senaste nyhetsbrev. De första är ändringar som förväntas gälla från 1 januari 2026 och avser elektroniska betalningar och avtal med hållbarhetskopplingar, se vår artikel för en närmare genomgång. Vidare har IASB även publicerat ett ändringsförslag avseende en förenkling av reglerna kring eget bruk när det kommer till elektricitet med ursprung från naturberoende källor. Ändringarna som föreslagits skulle påverka framförallt företag med längre elhandelsavtal, läs vår artikel för mer information.  
 
Slutligen kan nämnas att IASB publicerade IFRS 19 Subsidiaries without Public Accountability: Disclosures som är en förenklande standard för företag som saknar högre krav på publik finansiell rapportering men ändå publicerar extern finansiell rapportering och är dotterföretag till ett noterat företag. Det är svårt att förutsäga hur mottagandet av standarden kommer bli men vi kan notera att i Sverige får i dagsläget IFRS Redovisningsstandarder endast tillämpas av företag i koncernredovisningen vilket kan begränsa användbarheten. Vi kommer såklart följa utvecklingen och mottagandet. Om den antas av EU kommer den gälla från 1 januari 2027 men tidigare tillämpning tillåts om inte EU beslutar annorlunda. 
 
Inför årsredovisningen 2024 
Många har i sin kalender att börja arbeta med årsredovisningen 2024 när de återvänder efter semestern. För att ni ska vara förberedda inför det arbetet vill vi lyfta vissa saker att ha i åtanke inför arbetet med årsredovisningen: 

• Ett antal nya standarder gäller från 1 januari 2024, dessa har förhoppningsvis redan tillämpats i rapporterna för första kvartalet men med dessa kommer även ett antal upplysningskrav som tillämpas första gången i årsredovisningen 2024. 
   
  Med förändringarna i IAS 1 kopplat till klassificering av skulder med lånevillkor kom krav på upplysning om lånevillkoren, storlek på lånen och om bolaget kan ha problem att efterleva lånevillkoren exempelvis att bolaget per balansdagen inte efterlevde framtida villkor. I ändringarna kopplat till leverantörsfinansiering i IAS 7 Rapport över kassaflöden och IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar finns krav på aggregerad upplysning av sådan finansiering med avsikt på påverkan på balansräkning och betalningstider. Slutligen bör även ändringarna i IAS 12 Inkomstskatter avseende upplysningar om OECD:s pelare två, reglerna för global minimiskatt, nämnas. Även om de gällde redan vid årsredovisningen 2023 så var skattelagstiftningen inte på plats förrän 1 januari 2024 vilket gör att upplysningarna kan behöva ses över. 
   
  Samtliga ändringar som gäller från 1 januari 2024 hittar ni här. Vi har även publicerat fördjupande artiklar kring vissa av ändringarna på vår hemsida.

• I årsredovisningen förväntas företagen också kommentera effekterna av nya eller ändrade standarder som ännu inte trätt i kraft. Gå därför gärna genom vår sammanfattning av ändringar som börjar gälla 1 januari 2025 eller senare för att se vilka som påverkar ert företag.

• Vi rekommenderar att slänga ett öga på årsrapporten från Nämnden för svensk redovisningstillsyn som sammanfattar de ställningstaganden som gjorts under 2023. Vi kan konstatera att många årsredovisningar fortsatt har brister inom upplysningar om verkligt värde och de antaganden som använts. Mycket fokus låg på fastighetsbolag under granskningen 2023 men de kommentarer som lämnats kan appliceras på andra bolag som tillämpar verkliga värden i sin redovisning. Sett till antal övriga ställningstaganden berörde en stor del upplysningar kring intäkter och segmentsredovisning. Kanske är det värt att gå genom dessa en extra vända i år? 
   
  Noterbart är även att Nämnden för svensk redovisningstillsyn i sin granskning 2024 fortsätter att ha ett stort fokus på hållbarhetsrelaterad information både kopplingen mellan finansiell rapportering och klimat men även hållbarhetsrapportering. Med tanke på det utrymme som området givits den senaste tiden med CSRD och Taxonomin är det ganska låga odds på att deras fokusområde vid granskningen av årsredovisningarna 2024 kommer innehålla något kopplat till hållbarhet. 
   
  Vi har även volatil omvärld, det gäller att hålla rätt på påverkan på den finansiella rapporteringen när fraktpriser, inflation, räntor m.m. är föränderliga. Det är troligt att även makroekonomins påverkan fortsatt kommer influera fokusområdena.

• När årsredovisningsmallen ses över kan det vara värt att även se över hur referensen till IFRS Redovisningsstandarder görs. IASB publicerade i december 2023 uppdaterade riktlinjer, de letades sig inte in i särskilt många årsredovisningar 2023 men till 2024 kanske desto fler anpassar referenserna. Se hela riktlinjerna här.

• Under september och oktober kommer EY publicera en uppdaterad exempelårsredovisning (Good group) och checklistor för IFRS Redovisningsstandarder som stöd. Till dess hittar ni versionen från 2023: Good group respektive IFRS Disclosure checklist. Tänk på att dessa inte tar hänsyn till väsentlighet utan upprättas för att visa upplysningskraven och kräver därför anpassning till respektive företag.

 
Stöd vid Q2-rapporten  
Vi påminner även om att vi på vår internationella sida har en uppdaterad Exempelrapport för rapportering enligt IAS 34 samt Checklista som kan användas som stöd vid arbetet med Q2-rapporten. 
 
Om ni känner att ni behöver ytterligare sommarläsning rekommenderar vi att ni besöker vår internationella hemsida med alla våra publikationer där ni kan förkovra er i hängmattan. Vår redovisningsspecialist, Pernilla Lundqvist, har även varit medförfattare till två fördjupande artiklar om hur SaaS-lösningar redovisas under K3 och Redovisning av villkorade köpeskillingar vid förvärv av tillgångar under K3 och IFRS Redovisningsstandarder som publicerats av Tidningen Balans under våren och är läsvärda. 
 
Vi är åter i september med mer redovisningsnyheter och artiklar men håll ett öga på vår sida IFRS och God Redovisningssed | EY - Sverige där vi löpande publicerar artiklar.  
 
Med det önskar vi på EY IFRS Desk Sverige alla en varm och skön sommar!