Under de senaste åren har hållbarhetsrapportering ökat hos svenska företag. Detta gäller såväl frivillig rapportering, ofta med tillämpning av standarder från Global Reporting Initiative (GRI), som obligatorisk rapportering där kraven ökat dels via Non-Financial Reporting Directive (NFRD) som infördes 2017 och EU:s taxonomiförordning som började gälla 2022. Framåtriktat kommer den obligatoriska rapportering öka ytterligare i och med införandet av Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) från och med 2024.
Utöver frivillig och obligatorisk hållbarhetsrapportering har frågor kring hur klimatrelaterade risker beaktas i de finansiella rapporterna fått särskilt stor uppmärksamhet under senare tid. Miljömässig hållbarhet och arbete för att minska utsläpp beskrivs ofta i framvagnen till årsredovisningen och/eller hållbarhetsrapporten. Detta har lett till ett större fokus och ökade förväntningar från användare av de finansiella rapporterna att informationen som presenteras kring hållbarhetsarbetet i framvagnen återspeglas i de finansiella rapporterna i det fall det förväntas ha finansiella effekter.
Redovisning av klimatpåverkan i de finansiella rapporterna har uppmärksammats av den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, ESMA, som har uppmanat tillsynsorgan att prioritera tillsyn av klimatrelaterade risker i den finansiella redovisningen i årsredovisningarna för 2022. Antalet frågor hos Nämnden för Svensk Redovisningstillsyn avseende bristande hänsyn till klimatrisker i redovisningen har ökat under senaste åren. För att läsa vidare kring ESMA:s fokusområden för tillsyn av finansiella rapporterna 2022, se Fokusområden för tillsyn av finansiella rapporter 2022 samt Fokusområden för tillsyn av årsredovisningen 2023.
IASB har i dagarna inlett ett arbete med ett projekt kring klimatrelaterade risker. Bakgrunden är feedback att klimatrelaterade risker inte beaktas i den finansiella rapporteringen och att användare behöver bättre information kring effekter på redovisade tillgångar och skulder. Projektet syftar till att utforska om och hur finansiella rapporter bättre kan kommunicera information kring klimatrelaterade risker.
Det finns idag inga särskilda redovisningsstandarder från IASB som behandlar klimatrelaterade risker. IASB har dock redan i november 2020 publicerat ett utbildningsmaterial (se detta här) som poängterar att klimatrelaterade riskers effekter på värdering, presentation och upplysningar ska beaktas inom ramen för redan befintliga standarder. Områden som särskilt uppmärksammas är:
- Klimatrelaterade risker i förhållande till det övergripande krav som finns i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter på att företag ska lämna information som användare behöver för att förstå effekten av särskilda transaktioner, händelser och förhållanden på finansiell ställning och resultat.
- Hur klimatrelaterade risker beaktas i nedskrivningsprövning av goodwill enligt IAS 36 Nedskrivningar.
- Hur bedömd nyttjandeperiod på materiella anläggningstillgångar enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar kan påverkas av klimatrelaterade risker.
- Om åtaganden kopplade till uttalade hållbarhetsmål ger upphov till avsättningar enligt IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.
- Hur klimatrelaterade risker beaktas i värdering av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 Förvaltningsfastigheter.
Vill du veta mer? Se
Funderar du på hur detta kan påverka just dina finansiella rapporter? Vi på EY kan bistå med vägledning inom såväl hållbarhetsområdet som kopplingen mellan hållbarhetsinformation och finansiell rapportering med fokus på hur enskilda företags finansiella rapportering påverkas.
Artikeln uppdaterades senast den 25 September, 2023.