Ung kvinna lutad mot fönstret, utomhusBild nedladdad av Charlie Brewer

Fokusområden för tillsyn av årsredovisningen 2023

ESMA har nyligen publicerat de områden som kommer att vara prioriterade i redovisningstillsynen avseende årsredovisningarna för 2023.


Kortfattat

  • Klimatrelaterade frågor och det makroekonomiska läget, inklusive verkligt värde värdering av förvaltningsfastigheter, är fokusområdena för de finansiella rapporterna
  • För hållbarhetsrapporter (icke finansiell information) är fokusområdena artikel 8 i taxonomiförordningen, klimatrelaterade mål och Scope 3 utsläpp
  • Övriga prioriterade områden innefattar bland annat ESEF och alternativa nyckeltal

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) har publicerat sitt årliga uttalande över vilka områden som kommer att vara prioriterade i tillsynen av årsredovisningarna för 2023. Redovisningstillsynen omfattar företag som har värdepapper noterade på en reglerad marknad. Fokusområdena för 2023, och även tidigare år, omfattar finansiella rapporter upprättade enligt IFRS® Redovisningsstandarder samt företags hållbarhetsrapporter. Årets fokusområden präglas av behovet av att beakta det makroekonomiska läget och dess betydelse för bland annat värdering av förvaltningsfastigheter samt klimatrelaterade frågor. De prioriterade områdena har valts ut gemensamt av ESMA och de organ som ansvarar för redovisningstillsynen i de olika medlemsländerna och berör flera områden. I Sverige är det Nämnden för svensk redovisningstillsyn som på delegation av Finansinspektionen utövar tillsyn över den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen.

ESMA har valt ut följande fokusområden för tillsynen av årsredovisningen 2023, uppdelat på finansiell respektive icke finansiell information.

1. Klimatrelaterade frågor (finansiell information)

Här lyfter ESMA att de vill påminna såväl företag som upprättar årsredovisningen som revisorerna att beakta klimatrelaterade frågor i den mån effekterna är väsentliga. Detta område har varit ett fokusområde även för 2021 och 2022 års årsredovisningar. Skälet till fortsatt prioritet är att klimatrelaterade frågeställningar blir viktigare och viktigare för investerare. Hänvisning sker till de områden som även tidigare varit prioriterade såsom:

  • Källor till osäkerhet i uppskattningar (IAS 1.125) och bedömningar vid tillämpade redovisningsprinciper (IAS 1.122)
  • Översyn av nyttjandeperioder för materiella och immateriella anläggningstillgångar
  • Förväntade kreditförluster (ECL)
  • Nedskrivningar
  • Avsättningar
  • Utsläppsrätter
  • Avtal om elinköp mellan elproducent och elköpare, Power Purchase Agreeement (PPA)

Dessutom uppmanas till att överväga ESMAs rapport Disclosures of Climate Related Matters in the Financial Statements som ger praktiska exempel på hur företag kan förbättra sina upplysningar om klimatrelaterade frågor i de finansiella rapporterna. Hänvisning sker även till utbildningsmaterialet från IFRS Accounting som uppdaterades i juli 2023. 

Ett mycket viktigt område som ESMA trycker på är att det ska råda samstämmighet i hela årsredovisningen för att minska risken för grönmålning (eng. ”greenwashing”). Till exempel förväntar sig ESMA att företag upplyser om när finansiella effekter förväntas uppstå till följd av en grönare omställning för att nå uppsatta miljömål och hur nedskrivningstest, avsättningar med mera påverkats, eller inte påverkats, av klimatrelaterade åtaganden, planer och/eller strategier. 

2. Det makroekonomiska läget (finansiell information)

Höjda räntor, behov av refinansiering och ökad makroekonomisk osäkerhet i övrigt förväntas påverka de finansiella rapporterna. Till exempel anges att företag ska upplysa om hur förändringar i den makroekonomiska miljön påverkar riskexponeringen samt hur riskerna hanteras. Rådande ränteläge kan även leda till att lånevillkor inte längre uppfylls varför extra uppmärksamhet riktas mot företags refinansieringsbehov. Dessutom anges även behov av översyn över diskonteringsräntor som används i nedskrivningstester med mera. Utifrån nuvarande ekonomiska läge är det viktigt att presentera detaljerade känslighetsanalyser för väsentliga ränterisker, råvaruprisrisker och relaterade likviditetsrisker. Företag behöver säkerställa att aktuariella antaganden hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner avspeglar nuvarande ekonomiska utsikter, inklusive uppskattade framtida löneökningar. ESMA riktar även uppmärksamhet mot att vissa förmånsbestämda pensionsplaner är kopplade till inflationen. 

Ytterligare ett område relaterat till det makroekonomiska läget är verkligt värde värdering och tillhörande upplysningskrav där särskild uppmärksamhet riktas mot förvaltningsfastigheter samt fastställande av nyttjandevärde vid nedskrivningstest. ESMA förväntar sig att såväl värderingar som upplysningar reflekterar rådande ekonomiska läge såsom höjda räntor, avkastningskrav och förväntade vakanser. Särskild uppmärksamhet riktas till värderingar enligt nivå 3. För förvaltningsfastigheter nämns explicit att i det fall verkligt värde värderingen bygger på jämförbara transaktioner behöver komplettering ske med ytterligare värderingar i de fall det varit en minskning av jämförbara transaktioner. Dessutom kan det vara så att de transaktioner som skett under året kanske inte är representativa vid utgången av räkenskapsåret. När en förändring i icke-observerbar indata rimligen resulterar i en betydande förändring av det verkliga värdet ska känslighetsanalys redovisas. Slutligen anges explicit att klimatrelaterade risker måste beaktas såväl i värdering som i upplysningar. 

Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att Finansinspektionen på sin hemsida publicerat information att de särskilt vill lyfta fram det som ESMA skriver om värdering av förvaltningsfastigheter och krav på upplysningar. Företag ansvarar för att värdering har skett till verkligt värde oavsett om värderingen görs internt eller av extern värderare. Detaljerad information måste finnas om utförda värderingar avseende indata, processer och utfall samt hur indata, till exempel avkastningskrav, tagits fram.

3. Upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen (icke finansiell information)

Räkenskapsåret 2022, årsredovisningen som avlämnades 2023, var det första gången som icke-finansiella företag rapporterade i vilken utsträckning verksamheten omfattades av taxonomiförordningen, samt i vilken utsträckning verksamheten var förenlig med taxonomiförordningen avseende miljömålen för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. ESMA uppmanar företag, likt föregående år, att säkerställa att upplysningar som lämnas enligt artikel 8 överensstämmer med upplysningar inom andra områden i hållbarhetsrapporten (exempelvis företagets strategi och policys relaterade till klimatförändringar). ESMA påminner också om att EU-kommissionen har antagit delegerade akter som har framtagits i syfte att tillämpas tillsammans med taxonomiförordningen och innehåller till exempel uppdaterade obligatoriska rapporteringsmallar. De delegerade akterna genomgår för närvarande de sista stegen i lagstiftningsprocessen, och under förutsättning att de slutförs, ska de tillämpas på rapporter som avlämnas efter 1 januari 2024 och gäller således för årsredovisningen 2023.

ESMA påminner även om att det finns utbildningsmaterial tillgängligt som stöd för att uppfylla kraven i taxonomiförordningen, detta i syfte att uppnå enhetlig tillämpning. Exempelvis de frågor och svar som Europeiska kommissionen publicerat, se till exempel frågor och svar hänförligt till Climate Delegated Act och Disclosures Delegated Act.

4. Upplysningar om klimatrelaterade mål (icke finansiell information)

För att bedöma tillförlitligheten i ett företags klimatåtaganden betonar ESMA att det är nödvändigt att företagen lämnar tydlig information om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla alla mål jämfört med de mål som fastställts under ett specifikt basår. Ett särskilt viktigt område när det gäller upplysningar om att begränsa klimatförändringarna är upplysning om mål för minskning av växthusgasutsläppen (eng. ”greenhouse gas emissions”) och de åtgärder som vidtagits för att uppnå dem. För att kunna bedöma trovärdigheten anser ESMA att företagen bör ge en förklaring till hur företagets mål och underliggande antaganden är förenliga med allmänt förstådda europeiska och internationella mål, framför allt de om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C jämfört med förindustriell nivå. Det är också viktigt att företagen lämnar information om de finansiella resurser och investeringar som nödvändiga för att uppnå sina klimatrelaterade mål.

5. Scope 3 utsläpp (icke finansiell information)

ESMA har i tidigare rapport lyft att företagens upplysningar avseende växthusgasutsläpp måste förbättras. För det första bör företag bedöma om rapporteringen om växthusgasutsläpp kan anses vara fullständig i alla väsentliga avseenden i avsaknad av upplysningar om Scope 3-utsläpp. Scope 3-utsläpp är indirekta utsläpp av växthusgaser, utöver inköpt energi, exempelvis från inköpta material och produktanvändning. När upplysningar om Scope 3-utsläpp inte anses vara väsentliga uppmanar ESMA att detta anges och att förklaringar ges till de bedömningar som skett för att kunna dra denna slutsats. När Scope 3-utsläpp är väsentliga rekommenderar ESMA att företag ger full insyn om gränserna för Scope 3-utsläppsberäkningen, inklusive om skälen för att utesluta vissa kategorier från beräkningen och den kvantitativa effekten av dessa. När Scope 3-utsläpp endast är delvis rapporterade rekommenderar ESMA att företagen förtydligar detta genom lämplig märkning.

Övriga prioriterade områden

Ytterligare fokusområden som ESMA lyfter är alternativa nyckeltal och ESEF. Bland annat påminns om ESMAs riktlinjer för alternativa nyckeltal och att dessa nyckeltal ska vara neutrala, det vill säga till exempel beakta positiva och negativa poster av engångskaraktär på samma sätt, nyckeltalen ska vara konsekventa över tid samt att avstämningar ska göras mot räkningarna.

När det gäller elektronisk rapportering, ESEF, påminner ESMA om de bestämmelser som finns för taggning av räkningarna respektive blocktaggning av noter samt påminner om uppdateringar som skett i ESEF Reporting manual som publicerades i augusti 2023.

Slutligen påminner ESMA om vissa nyheter på rapporteringsområdet såsom IFRS 17 Försäkringsavtal, ändringar i IAS 12 till följd av den internationella skattereformen, Pelare II, förberedelser avseende implementering av det nya hållbarhetsdirektivet, CSRD, och den rekommendation som EU-kommissionen publicerade 27 juni 2023 avseende underlättande av finansiering för omställning till en mer hållbar ekonomi.

Läs mer

ESMAs uttalande finns att läsa i sin helhet här.

Summering

ESMAs fokusområden för redovisningstillsynen under 2024 pekar på ett fortsatt fokus på klimat- och miljöfrågor samt det makroekonomiska läget. Alternativa nyckeltal och ESEF är också viktiga områden i likhet med tidigare år.

Om artikeln

Författare