Så återspeglas klimatrelaterade frågor i svenska finansiella rapporter

En undersökning om hur svenska företag upplyser om klimatets effekter på de finansiella rapporterna i årsredovisningarna för 2023.

Kortfattat:

• EY har, för andra året i rad, genomfört en sökordsundersökning om hur klimatrelaterade frågor återspeglas i svenska finansiella rapporter.
• Resultatet visar att 31 av 95 företag specifikt nämner ”Klimat” och 62 av 95 företag nämner ”Klimat”, ”Hållbarhet”, ”Miljö”, ”Utsläpp” eller ”ESG”.
• Resultatet visar att fler företag lämnar klimat- och hållbarhetsrelaterade upplysningar 2023, jämfört med 2022.

Klimatförändringarna tar allt större plats på den globala agendan och frågor kring företagens roll i klimatfrågor blir allt mer uppmärksammade. Företagens verksamhet både påverkar och påverkas av klimatrelaterade frågor, inkluderande allt från extremväder och regulatoriska förändringar till produktion och leverans av produkter, resursanvändning och utsläpp av växthusgaser. Som en naturlig följd av den ökade medvetenheten kring företagens roll i klimatfrågor finns en stor förväntan från intressenter att företag kommunicerar tydliga klimatrelaterade risker och möjligheter. Detta har resulterat i ett större klimatfokus även inom redovisningsvärlden.

Två sidor av samma mynt: Hållbarhetsredovisning och återspegling av klimatrelaterade frågor i de finansiella rapporterna

Redovisningens dubbelfacetterade hållbarhetsfokus framgår dels av ökad reglering kring obligatorisk hållbarhetsrapportering, såsom införandet av EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), dels genom den ökade vikt som läggs vid hur företag beaktar klimat- och hållbarhetsrelaterade frågor i framtagandet av de finansiella rapporterna. Denna artikel fokuserar främst på klimataspekten av hållbarhetsrelaterade frågor i de finansiella rapporterna, men frågorna kan vara bredare än så.

Hållbarhetsredovisning

Den 29 maj 2024 röstade riksdagen igenom nya regler om hållbarhetsrapportering. Beslutet innebär att ett antal lagändringar genomförs för att implementera CSRD i svensk rätt. De nya rapporteringskraven är något senarelagda för större företag jämfört med det ursprungliga förslaget.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2024, och innebär att svenska stora börsnoterade företag med fler än 500 anställda i koncernen ska tillämpa de nya bestämmelserna första gången det räkenskapsår som inleds den 1 juli 2024 eller senare. För ett större börsnoterat företag med kalenderår som räkenskapsår betyder det att den första hållbarhetsrapporten som upprättas blir avseende räkenskapsåret 2025.

För andra stora företag och koncerner, med undantag för små och icke-komplexa institut och captivebolag, ska CSRD tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds 1 januari 2025 eller senare, vilket även det blir första gången för räkenskapsåret 2025 för företag med kalenderår som räkenskapsår.

I juni 2023 godkändes de första standarderna kopplade till hållbarhet, IFRS S1 och IFRS S2, av International Sustainability Standards Board (ISSB), en systerorganisation till International Accounting Standards Board (IASB). Standarderna ska tillämpas från och med rapporteringsperioder som börjar den 1 januari 2024 i de fall dessa standarder ska tillämpas, vilket inte är fallet i EU. IFRS S1 och S2 är inte knutna till IFRS Redovisningsstandarder. Ett bolag som rapporterar i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder behöver alltså inte rapportera i enlighet med IFRS Hållbarhetsredovisningsstandarder, och vice versa. Ett bolag som inte rapporterarar i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder kan alltså tillämpa IFRS S1 och S2.

Intressenter förväntar sig att företag återspeglar klimatrelaterade frågor i de finansiella rapporterna i de fall de är kvantitativt, eller kvalitativt väsentliga

Det ökade fokuset kring klimatrelaterade frågor i de finansiella rapporterna förklaras av att det finns en förväntan hos intressenter att företag kommunicerar tydliga klimatrelaterade risker och möjligheter. Det läggs stor vikt vid sambandet mellan hållbarhetsrapportering och finansiella rapporter, vilket ofta benämns som ”connectivity”, och specifikt på värdering och redovisning av klimatrelaterade frågor i företags finansiella rapporter. Även om den omedelbara påverkan på de finansiella rapporterna inte bedöms kvantitativt väsentlig, finns det en förväntan från intressenter att företag förklarar hur klimatrelaterade frågor beaktas vid upprättandet av deras finansiella rapporter i den mån de är väsentliga från ett kvalitativt perspektiv.

Trots att IASB inte har utfärdat någon specifik redovisningsstandard för klimatrelaterade frågor, ska effekterna av dessa frågor på värdering, presentation och upplysningar tas i beaktande enligt befintliga standarder. För att läsa vidare kring hur klimatrelaterade frågor påverkar de finansiella rapporterna, se Redovisning av klimatpåverkan i de finansiella rapporterna | EY Sverige. Fokuset på hur företag beaktar klimatrelaterade frågor i framtagandet av de finansiella rapporterna framgår bland annat av en mängd pågående regulatoriska aktiviteter, så som:

• Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, ESMA, har uppmanat tillsynsorgan att prioritera tillsyn av klimatrelaterade risker i den finansiella redovisningen i årsredovisningarna de senaste fyra åren, inklusive 2024. För 2024 poängterar ESMA särskilt vikten av sammanlänkningen av informationen mellan hållbarhetsrapporten och de finansiella rapporterna. Till följd av detta har Nämnden för svensk redovisningstillsyn ett stort fokus på frågorna.
• ESMA har lyft fram att även om företag, särskilt inom branscher med hög exponering för klimatrisker, kommit fram till att det inte finns någon betydande finansiell påverkan från klimatrelaterade frågor, så förväntas det att företag lämnar upplysningar om den slutsatsen i de finansiella rapporterna. Specifikt förväntas företag upplysa om utförda bedömningarna, tagna beslut och tidsramen som användes för att nå denna slutsats.
• IASB har ett pågående projekt, Climate-related and Other Uncertainties in the Financial Statements, med syftet att undersöka hur kommunikationen i de finansiella rapporterna kring klimatrelaterade risker kan förbättras. Inom ramen för detta projekt publicerade IASB ett Exposure Draft i juli 2024 som ligger ute för kommentarer fram till 28 november 2024. Publikationen innehåller förslag på illustrativa exempel kring hur företag kan tillämpa kraven i IFRS Redovisningsstandarder för att rapportera effekterna av klimatrelaterade och andra osäkerheter i sina finansiella rapporter. IASB har även sedan tidigare utbildningsmaterial inom detta område.
• European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) har ett pågående projekt kring connectivity och har publicerat en rapport i juni 2024 som lyfter vikten av connectivity, diskuterar olika typer av connectivity och anledningar till att det kan finnas ett gap mellan företags fram- och bakvagn.

EY:s undersökning visar att fler företag lämnar klimatrelaterade upplysningar i de finansiella rapporterna för 2023 jämfört med 2022

I syfte att skapa en bild av hur klimatrelaterade frågor återspeglas i svenska företags finansiella rapporter har EY, för andra året i rad, genomfört en sökordsundersökning kring hållbarhet och klimatet i de finansiella rapporterna. För mer information om undersökningen för 2022, se Så återspeglas klimatrelaterade frågor i svenska finansiella rapporter 2022 | EY Sverige. Årets undersökning analyserar ett urval om 95 årsredovisningar från 2023, tillhörande företag från Stockholmsbörsens storbolagslista (för företag med brutet räkenskapsår användes den senast publicerade årsredovisningen per maj 2023). Urvalets branschfördelning framgår av nedan graf.

Undersökningen har genomförts utifrån olika sökord där EY genomsökt företagens finansiella rapporter efter orden ”Klimat”, ”Hållbarhet”, ”Miljö”, ”Utsläpp” och ”ESG”. En sökträff innebär att ett företag nämnt något av orden minst en gång i sina finansiella rapporter. Det totala antalet sökträffarna delades vidare in i nedan två kategorier för att urskilja hur många företag som specifikt nämner ordet klimat:

• Klimat: Inkluderar enbart sökträffar på ordet ”Klimat”.
• Hållbarhetsrelaterat: Inkluderar sökträffar på något av följande ord: ”Klimat”, ”Hållbarhet”, ”Miljö”, ”Utsläpp”, eller ”ESG”.

Andel av företagen som lämnar klimatrelaterade upplysningar för år 2023 och 2022

Andel av företagen som lämnar hållbarhetsrelaterade upplysningar för år 2023 och 2022

Resultatet av undersökningen visar att under 2023 nämnde 31 av 95 företag (33%) ordet klimat i sina finansiella rapporter, varav 16 av dessa nämner att klimatrelaterade frågor inte haft en väsentlig påverkan på deras finansiella rapporter. Vidare nämnde 62 av 95 företag (66%) något hållbarhetsrelaterat ord i sina finansiella rapporter, varav 18 av dessa nämner att hållbarhetsrelaterade frågor inte haft en väsentlig påverkan på deras finansiella rapporter. Resultatet visar att fler företag lämnar klimat- och hållbarhetsrelaterade upplysningar 2023, jämfört med 2022.

I 2023 års finansiella rapporter nämner fler företag, jämfört med 2022, att klimat och hållbarhetsrelaterade frågor inte haft en väsentlig påverkan på deras finansiella rapporter. Detta indikerar att en del företag tagit efter bland annat ESMAs uppmaning om att även företag som bedömer att deras finansiella rapporter inte väsentligt påverkas av klimatrelaterade frågor, ska åtminstone lämna upplysning kring den slutsatsen.

Andel företag som nämnde klimat inom respektive bransch 2023

Andel företag som nämnde något hållbarhetsrelaterat ord inom respektive bransch 2023

Företag inom vissa branscher nämner ordet klimat och andra hållbarhetsrelaterade ord i större utsträckning än andra. Råmaterial, Industri, Konsumentvaror och Kommunikationstjänster utgör de branscher som fått procentuellt flest sökträffar.

Antal företag som nämnde klimat respektive något annat hållbarhetsrelaterat ord inom olika kategorier för 2023 och 2022

Utöver att räkna antalet företag som nämner sökorden genomfördes även en kategorisering av var i de finansiella rapporterna orden förekom. Resultatet presenteras i tabellen ovan och visade att sökorden förekom oftare inom vissa kategorier. De kategorier som genererade flest träffar under 2023 var Samlad information om klimatrelaterade frågor, Nedskrivningstester, Nyttjandeperioder, Avsättningar och eventualförpliktelser, Ersättningar till anställda och Hållbarhetslänkade låneskulder och grön finansiering.

Vid närmare genomgång kring vad företag lämnar för information i samband med att de nämner klimat eller något annat hållbarhetsrelaterat ord framgick det att företag upplyser om bland annat:

• övergripande information om klimatrelaterade frågors påverkan på företagets finansiella rapporter,
• beaktande av klimatrelaterade risker i prognoserna som påverkar fastställandet av återvinningsvärde i samband med nedskrivningstester,
• beaktande av klimatrelaterade risker i bedömningen av nyttjandeperioder för immateriella och/eller materiella tillgångar, varav en del företag förklarar att detta beaktats till följd av utbyte av tillgångar i syfte att nå kommunicerade klimatmål.
• avsättningar som rör olika miljöåtgärder såsom återställande av mark,
• prestationsvillkor relaterade till hållbarhet och anställdas rörliga ersättning,
• hur hållbarhetslänkad finansiering knyts till företags övergripande hållbarhetsmål.

För båda sökningarna, Klimat och Hållbarhetsrelaterat, är det kategorin Samlad information om klimatrelaterade frågor som fått flest träffar under 2023. Antalet företag som lämnar denna typ av upplysning har mer än fördubblats jämfört med 2022. Samlad information om klimatrelaterade frågor inkluderar upplysningar som sammanfattande beskriver hur företag beaktat klimatrelaterade frågor i framtagandet av sina finansiella rapporter, oftast i samband med noten om redovisningsprinciper eller väsentliga uppskattningar och bedömningar, med hänvisning till andra noter och/eller en kommentar om att klimatrelaterade frågor inte har haft en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. En del företag har även tagit efter ESMAs uppmaning om att presentera en samlad not för klimatrelaterade frågor.

EYs utökade undersökning om hållbarhet och klimat i årsredovisningarnas framvagn – de flesta kommenterar klimatet i framvagnen, men detta återspeglas inte lika tydligt i de finansiella rapporterna

Årets studie utökades även med en sökordsundersökning i övriga delar av årsredovisningen utöver de finansiella rapporterna (som utgörs av räkningar inklusive noter). Sökord som användes var klimat, klimatmål, omställningsplan, fysiska risker och omställningsrisker.

Undersökningen visar att de flesta företag i urvalet nämner ordet klimatmål i framvagnen. Av undersökningen framgår också att av de 95 företag som studien omfattar har 57% åtagit sig att följa TCFDs rekommendationer och 71% har ett åtagande i enlighet med Science-based targets initiative. Däremot är det bara 33% av företagen som lämnar upplysningar om klimat i sina finansiella rapporter, och färre än en femtedel beskriver sin omställningsplan.

Företag som har klimatrelaterade upplysningar i de finansiella rapporterna inkluderar däremot oftast information om klimatmål samt klimatrelaterade risker i övriga delar av årsredovisningen. Informationen som lämnas utanför de finansiella rapporterna lämnas främst i hållbarhetsrapporten, men även i ersättningsrapporten, bolagsstyrningsrapporten och framvagnen. I vissa fall framgår en direkt sammanlänkning av informationen, men oftast är kopplingen inte så tydlig.

Vad ser vi och vad vill vi se mer av?

Den sammanfattade bilden av undersökningen är att fler företag lämnar klimat- och hållbarhetsrelaterade upplysningar i de finansiella rapporterna för 2023, jämfört med året innan. Vidare förefaller fler företag ha tagit efter ESMAs uppmaningar, dels genom att fler företag som bedömer att deras finansiella rapporter inte väsentligt påverkas av klimatrelaterade frågor lämnar upplysning kring den slutsatsen, dels genom att ett flertal företag i urvalet presenterar en samlad not för klimatrelaterade frågor.

Av undersökningen avseende övriga delar av årsredovisningen ser vi att många bolag beskriver sitt klimatarbete och presenterar information om sina klimatmål och klimatrelaterade risker utan att nämna något om klimat i de finansiella rapporterna. Mot bakgrund av detta är det lätt att förstå att institutionella investerare och tillsynsmyndigheter ställer krav på mer upplysningar om klimatrelaterade frågor i de finansiella rapporterna. Bland annat efterfrågas:

• samlade upplysningar med korshänvisningar till mer specifik information i annan not,
• upplysningar om gjorda antaganden som är specifika (vad och vilken tidsaspekt) och konsekventa med övrig information som presenteras i framvagn inklusive hållbarhetsrapportering,
• i relevanta fall, tydlig koppling till klimatscenarier och känslighetsanalys.

Vi rekommenderar att företag har ett helhetstänk i arbetet med dessa frågor, det vill säga att information som lämnas kring klimatrelaterade frågor i årsredovisningens framvagn och/eller förvaltningsberättelse ska vara förenlig med de upplysningar som sedan lämnas i de finansiella rapporterna. Ett centralt medskick är därför att samarbete mellan avdelningar inom företag, i kombination med att föra en löpande analys kring hur klimatrelaterade frågor påverkar de finansiella rapporterna, är en förutsättning för att uppnå en integrerad rapportering. I samband med implementeringen av CSRD och ESRS ser vi ett gyllene läge för många företag att arbeta mer med dessa frågor.

Vill ni veta mer?

• EY:s globala skrift: Connected Financial Reporting: Accounting for Climate Change May 2024
• Exempel på tillämpning: EY Good Group (International) Limited September 2024. Se not 2.6 Climate-related matters (sida 56).

Det här kan EY hjälpa till med:

Funderar du på hur detta kan påverka just dina finansiella rapporter? Vi på EY kan bistå med vägledning inom såväl hållbarhetsområdet som kopplingen mellan hållbarhetsinformation och finansiell rapportering med fokus på hur enskilda företags finansiella rapportering påverkas.