Praktiska råd inför implementering av IFRS 18

För att säkerställa en smidig övergång bör arbetet med implementeringen av IFRS 18 inledas så snart som möjligt!

Kortfattat:

• Förändrad struktur på räkningar och noter kan kräva omarbetning av kontoplaner och interna rapporteringsinstruktioner

• Påverkan på företags centrala nyckeltal kan leda till att avtal behöver skrivas om 

• Kommunikation både internt och externt kan bli en viktig del av arbetet med införandet av IFRS 18 

Den nya redovisningsstandarden IFRS 18, Presentation and Disclosure in Financial Statements, förväntas träda i kraft den 1 januari 2027 med retroaktiv tillämpning. Det kan verka långt fram i tiden, men det är hög tid att påbörja arbetet med implementering av IFRS 18, om detta inte redan har gjorts. Den relativt långa tiden från att standarden publicerades tills att den träder i kraft sattes eftersom implementeringsarbetet kan bli tidskrävande. Arbetet med IFRS 18 kan också ses som en möjlighet att förbättra företagets finansiella kommunikation, vilket kan innebära att många parter bör involveras.  

När en tidsplan tas fram för arbetet bör målet vara att det förberedande implementeringsarbetet ska vara klart redan under 2025 för företag med kalenderår som räkenskapsår, det vill säga innan jämförelseåret (2026) inleds. Detta för att informationsinsamlingen ska bli så smidig som möjligt, då kontoplaner och rapporteringsinstruktioner kan behöva arbetas om.

Arbetet kan delas in i tre steg: initiering, analys och implementering. 

Steg 1 - Initiering  
Under initieringsfasen är det viktigt att få en övergripande förståelse av vad IFRS 18 innebär, utse en projektledare och projektgrupp samt ta fram en projektplan, inklusive tidplan. 

För att ta reda på mer om vad IFRS 18 innebär finns det en mängd källor till information, såsom EY:s artiklar och publikationer samt IASB:s och EFRAG:s webbsidor med samlad information om IFRS 18. För mer information om källor, se avsnittet ”Vill du veta mer?” längre ner i artikeln.  En bra källa till information är förstås även standarden IFRS 18, vilken i dagsläget endast finns på engelska. Mängden av källor är omfattande och i ett första skede är det viktigast att få en övergripande bild av den nya standarden och vilka informationskällor som finns, medan kunskaperna kan fördjupas i takt med att arbetet utförs. 

Projektgruppen kan med fördel inkludera en bredd av kompetenser inom exempelvis externredovisning, affärssystem, finans, kommunikation och ekonomisk uppföljning.  Exempel på aktiviteter som en projektplan bör innefatta framgår av steg 2 och 3.  

Steg 2 - Analys  
I analysfasen är det lämpligt att börja med att ta fram ett utkast till ny struktur för de finansiella rapporterna med hänsyn till nya kategorier och delsummor i resultaträkningen samt nya principer för presentation och upplysningar. Ett tips är att utgå ifrån rapporterna från 2023 (eller 2024 när dessa hunnit färdigställas) och arbeta om dem. Följande är exempel på lämpliga aktiviteter i samband med analys av effekter från IFRS 18: 

• Analysera huruvida koncernen har en av de två specificerad verksamheterna som huvudsaklig affärsverksamhet (Main Business Activity). Detta steg är viktigt att börja med eftersom det påverkar strukturen av resultaträkningen och kassaflödesanalysen. 

• Gå igenom resultaträkningen post för post, alternativt kontoplanen konto för konto, och avgör vilken kategori (Rörelse, Investeringar, Finansiering, Inkomstskatt respektive Avvecklad verksamhet) de olika intäkterna och kostnaderna hör till. 

• Gör en översyn av samtliga räkningar och överväg vilka rader och delsummor som krävs för en användbar strukturerad sammanfattning. Behöver några rader slås ihop eller delas upp? I samband med översynen är det en fördel att beakta den digitala rapporteringen enligt European Single Electronic Format (ESEF). Det kan exempelvis vara mindre lämpligt att dela upp poster som ingår under samma ”ESEF tag”. 

• Gå igenom noterna och bedöm om de innehåller tillräckligt detaljerad information om väsentliga poster samt säkerställ att inte oväsentlig information döljer väsentlig information. Exempelvis kan ett företag i sin balansräkning presentera posten Finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde i resultaträkningen. Om posten är väsentlig kan ett företag behöva specificera mer detaljerat vad posten består av i not, exempelvis aktier i noterade företag respektive derivatinstrument hänförliga till valutasäkring. 

• Beakta benämningen "övrigt" både i noter, resultaträkning och balansräkning. Många balansräkningar innehåller exempelvis väsentliga belopp inom posterna Övriga skulder och Övriga fordringar. Sannolikt är det möjligt att använda bättre benämningar än så.

• Analysera effekter på nyckeltal samt eventuella följdeffekter. 

• Ny struktur på räkningarna kan innebära förändrade nyckeltal. Exempelvis kan rörelseresultatet ändras för många företag beaktat att rörelseresultat numera definieras av IFRS 18.  

• Ändrade nyckeltal kan innebära effekter på uppfyllande av avtalsvillkor samt att avtal kan komma att behöva omförhandlas. Exempelvis: 

• Bankavtal innehåller ofta kovenanter. Företag behöver undersöka huruvida nyckeltalen är tydligt definierade i bankavtalen eller om de baseras på resultatmått och nyckeltal enligt definitioner i de finansiella rapporterna. Exempelvis kan en ändrad definition av rörelseresultatet innebära förändrade förutsättningar för att uppfylla villkoren i avtalet.  

• Anställdas bonusavtal är ofta sammanlänkade med företagens finansiella resultat, vilket antingen är tydligt definierat i avtalen eller har en stark sammankoppling med de resultatmått som presenteras i de externa finansiella rapporterna. Ändringar i resultatmått kan således innebära förändrade förutsättningar att uppfylla bonusmålen. 

• Identifiera koncernens nuvarande MPM:er (”management-defined-performance measures”) samt överväg om andra nyckeltal än de som redan presenteras kan bli relevanta. 

• Dokumentera analysen i ett redovisningsmemorandum (”IFRS 18-memo”) och kommunicera samt förankra slutsatserna med relevanta parter innan implementeringsfasen påbörjas. Exempel på parter som kan vara viktiga att förankra slutsatser med är ledningsgruppen, IR-ansvarig, styrelsen, revisionskommittén samt revisor.  

Steg 3 – Implementering  
När det är dags för själva implementeringen kan det bli nödvändigt att omarbeta kontoplanen, mappningen från kontoplan till räkningarna samt noter, utformning av intern rapportering från dotterbolag, interna processer, redovisningsmanual och rapporter till koncernledning och styrelse. Vidare kan implementeringen medföra behov av systemuppdateringar. Om rapporter till koncernledning och styrelse arbetas om, behöver det förstås beaktas huruvida det får någon effekt på segmentsupplysningarna utifrån upplysningskraven i IFRS 8 Rörelsesegment. Även om upplysningskraven i IFRS 8 inte har ändrats, kan det ändå vara nödvändigt med en översyn av segmentsnoten, exempelvis bryggan från upplysning per segment till konsoliderade siffror. 

Kommunikation kan bli en viktig del av arbetet och det behöver säkerställas att relevanta intressenter är informerade och förstår effekterna av IFRS 18 inom deras respektive intresseområde. Exempelvis personal, investerare och kreditgivare kan behöva bli informerade om ändringar som IFRS 18 medför. 

Slutligen kommer de finansiella rapporterna att behöva taggas enligt ESEF. Med IFRS 18 tillkommer också nya element som behöver beaktas vid taggning av ESEF-filen. 

Vill du veta mer?

Detta är en del av en serie fördjupande artiklar om IFRS 18.  Se Vad innebär IFRS 18 för företagets finansiella rapportering? | EY - Sverige för information om övriga artiklar och andra källor till information om den nya standarden för utformning av finansiella rapporter.

Det här kan EY hjälpa till med!

Funderar du på hur IFRS 18 kan påverka era finansiella rapporter? Vi på EY kan bistå med företagsanpassade utbildningstillfällen samt vägledning och stöd i de bedömningar och omarbetningar som kommer att krävas vid införandet av den nya standarden, i enlighet med ovanstående beskrivna arbete.