Nya upplysningskrav om leverantörsfinansiering

Upplysningskraven tar sikte på finansieringsupplägg där ett företag ingår avtal med tredje part (en bank eller annat finansiellt institut) om att betala företagets leverantörsfakturor i enlighet med avtalade villkor med leverantören. Utformningen av dessa upplägg varierar, men kännetecknas normalt av att det är det inköpande företaget som förhandlar villkoren med tredje part och att det inköpande företaget därigenom ofta får en möjlighet att förlänga betaltiden för de inköp som omfattas av upplägget. Möjlighet att betala tredje part senare än enligt avtalad kredittid med leverantörerna innebär att det inköpande företaget därigenom erhåller en tillkommande finansiering. Namnet till trots, handlar det således primärt om det inköpande företagets finansiering, varför begreppet ”omvänd factoring” ibland används.  I stället för att belåna eller sälja kundfakturor, erhåller företaget finansiering genom förlängd kredittid på gjorda inköp.

Ibland erbjuds företagets leverantörer även att erhålla betalning före avtalad förfallotidpunkt. I sådana fall tillhandahåller tredje part även finansiering till leverantörerna. De redovisningsmässiga frågeställningar som kan uppstå hos leverantörerna är snarlika dem vid vanlig factoring och är inte fokus i detta sammanhang.

Varför press på ökad transparens?

Leverantörsfinansiering är inte en ny företeelse, men uppges ha ökat i omfattning under senare år. Trots detta är upplysningar om förekomst av sådana upplysningar fortfarande ovanliga.

IASB:s arbete på området kan härledas tillbaka till att Moody’s i januari 2020 ställde två frågor till IFRS® Interpretations Committee (IFRS IC) om hur leverantörsfakturor som omfattas av denna typ av upplägg ska presenteras i balansräkningen (rörelseskuld eller finansiell skuld) och om hur relaterade kassaflöden ska presenteras i kassaflödesanalysen (löpande verksamhet eller finansieringsverksamhet).

Frågor som dessa bottnar i farhågor om att bristande transparens om förekomst av leverantörsfinansiering försvårar för användare av de finansiella rapporterna att utvärdera risker förknippade med ett företags finansiering genom att lånefinansiering kan döljas bakom rörelseskulder och att kassaflöden från den löpande verksamheten därmed skönmålas. Brist på transparens försvårar även en effektiv hantering av vanliga finansiella kovenanter kopplade till lånefinansiering. Även koncentrationen av skulder till en motpart lyfts fram som en ökad risk; vad händer om tredje part säger upp avtalet? Såväl företaget som företagets leverantörer kan bli beroende av längre respektive kortare kredittider.

Varför införs nya upplysningskrav?

Moody’s frågor till IFRS® IC resulterade i ett agendabeslut i december 2020. Beslutet belyser en rad redovisningsmässiga bedömningar som aktualiseras när ett företag ingår i ett leverantörsfinansieringsupplägg.

Agendabeslutet uppmärksammar även att förekomst av leverantörsfinansiering kan behöva förklaras i samband med upplysningar om företagets likviditetsrisker i enlighet med IFRS 7 och upplysningar som gör det möjligt för användare av de finansiella rapporterna att bedöma förändringar i skulder som är hänförliga till finansieringsverksamheten punkt 44A i IAS 7.

Trots att agendabeslutet förväntades leda till ökad transparens kring förekomsten av leverantörsfinansiering, var budskapet till IASB att användare av finansiella rapporter behöver mer och bättre information om förekomsten av denna typ av finansieringsupplägg.

FASB har infört nya upplysningskrav från Q1 2023

I september 2022 publicerade den amerikanska normgivaren Financial Accounting Standards Board (FASB) nya upplysningskrav om leverantörsfinansiering med krav på tillämpning i årsredovisningar för 2023. Till skillnad från ändringarna i IFRS® Redovisningsstandarder, ställs även krav på att vissa upplysningar lämnas i delårsrapporter.

De amerikanska upplysningskraven är snarlika, men inte identiska med dem i IAS 7. Något krav på upplysning om återstående förfallotider finns inte, däremot finns ett krav att i årsredovisning lämna en IB/UB analys som visar tillkommande och betalade skulder som omfattas av leverantörsfinansiering. Denna upplysning behöver dock lämnas först för räkenskapsår som inleds efter den 15 december 2023, dvs för 2024. Upplysningar ska lämnas för jämförelseperiod, förutom, vid första tillämpning, för IB/UB analysen.

Upplysning om summa leverantörsskulder som omfattas av leverantörsfinansiering ska även lämnas i delårsrapport, dvs redan i Q1 2023. Under det första tillämpningsåret ska även upplysningar om huvudsakliga villkor, och om i vilka balansräkningsposter dessa skulder redovisas, lämnas i delårsrapporteringen.