Rekordnivåer på spelarförsäljningar och UEFA-ersättningar

Allsvenskans ekonomi förbättrades avsevärt under 2024 konstaterar EY i en ny rapport. Den totala nettoomsättningen uppgick till 3,5 miljarder kronor, en ökning med 27 procent jämfört med 2023. Ökningen förklaras främst av spelarförsäljningar som steg med 60 procent och UEFA-ersättningar som steg med 69 procent. Tv-rättigheter är fortsatt en viktig inkomstkälla, särskilt i mindre klubbar. Ett nytt tv-avtal träder i kraft 2026 och kan beroende på ersättningsnivåer leda till sämre resultat och krympande kapital.

Inför årets allsvenska premiär har rådgivnings- och revisionsföretaget EY släppt sin årliga rapport ”Hur mår svensk elitfotboll?”. Rapporten analyserar de allsvenska klubbarnas årsredovisningar för räkenskapsåret 2024.  

Under 2024 ökade allsvenskans totala nettoomsättning med 27 procent och uppgick till 3,5 miljarder kronor. Motsvarande siffra under 2023 var 2,7 miljarder kronor. En viktig faktor bakom den ekonomiska tillväxten är intäkter från spelarförsäljningar. Spelarförsäljningarna nådde rekordnivåer och uppgick till 956 miljoner kronor, en ökning med 60 procent jämfört med 2023.  

Mer professionell allsvensk transfermarknad  
De ökade intäkterna från spelarförsäljningar visar att allsvenskan som helhet blivit bättre på att kapitalisera på sina spelare. Även om några klubbar står för en större andel, så har fler klubbar än tidigare bidragit till den totala summan. Dessutom varierar storleken på försäljningarna från mycket höga till medelstora belopp. Det tyder på att marknaden inte bara drivs av enstaka stjärnförsäljningar. Intäkterna från spelarförsäljningar stod för 27 procent av allsvenskans totala nettoomsättning. 

– Den kraftiga ökningen pekar på en bredare allsvensk transfermarknad. Tidigare dominerade toppklubbarna intäkterna från spelarförsäljningar, men nu ser vi att fler klubbar lyckas utveckla och sälja spelare för stora belopp. Allsvenskan fortsätter att positionera sig som en attraktiv liga för både köpare och talanger på väg mot större ligor, säger Carlos Esterling, ansvarig för Sports Business Services på EY i Sverige. 

Europaspel kan ge allsvenska klubbar ett stort ekonomiskt tillskott, inte minst genom UEFA:s ersättningar. Under 2024 uppgick intäkterna från UEFA till 365 miljoner kronor, en ökning med 69 procent jämfört med 2023. Det är den högsta noteringen av intäkter från UEFA under den senaste 5-årsperioden. Detta beror på att allsvenskan för första gången hade tre lag i gruppspel i Europa under samma säsong: Malmö FF, IF Elfsborg och Djurgårdens IF.  
  
Osäkerhet kring nytt tv-avtal   
Under 2024 uppgick allsvenskans intäkter från tv-rättigheter till 387 miljoner kronor och stod för 11 procent av allsvenskans totala nettoomsättning. EY:s rapport visar dock att skillnaden mellan olika klubbar är stor. I AIK och Malmö FF stod tv-intäkterna för 6 procent av nettoomsättningen. I GAIS och Halmstads BK stod tv-rättigheterna för 30 respektive 35 procent av nettoomsättningen.  

Från och med 2026 gäller ett nytt tv-avtal. Men det är fortfarande oklart hur pengarna kommer att fördelas mellan klubbarna. En minskning av tv-intäkterna skulle kunna få stora konsekvenser och leda till att de ekonomiska klyftorna mellan klubbarna ökar. 

– Vår riskanalys visar att om tv-intäkterna minskar med 20 procent så skulle det påverka resultat och eget kapital hos samtliga allsvenska klubbar. I ekonomiskt starka klubbar är tv-intäkter mer en kompletterande intäktskälla, inte en bärande del av ekonomin. Men klubbar som har ett större beroende av tv-intäkter kan ställas inför försämrade resultat och krympande kapital, säger Carlos Esterling. 

Eget kapital ökar   
Enligt årets rapport har allsvenskans egna kapital ökat under 2024. Det totala egna kapitalet uppgick till närmare 2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med 2023. Malmö FF är fortsatt den mest kapitalstarka klubben i serien med ett eget kapital på 764 miljoner kronor. På andra plats kommer Djurgårdens IF med 364 miljoner kronor och på tredje plats IF Elfsborg med 170 miljoner kronor. Procentuellt sett stod GAIS för den största ökningen med en tredubbling av eget kapital från 6 till 19 miljoner kronor.
  
– Den finansiella trenden i allsvenskan pekar uppåt. Vi ser att spelarförsäljningar och Europaspel skapar en stark hävstång i klubbarnas ekonomi. Klubbar som lyckas inom dessa områden får ett ekonomiskt övertag jämfört med klubbar som inte har samma framgång. Samtidigt finns det risker med att vara beroende av enskilda intäktskällor. Det gäller att kontinuerligt jobba med att balansera sportsliga ambitioner och ekonomisk stabilitet, säger Carlos Esterling. 

Rapporten i sin helhet kommer att finnas för nerladdning här den 28 mars.