Oriktig uppgift i samband med avdrag enligt fördelningsnyckel

Ny kammarrättsdom: Oriktig uppgift föreligger om inte information om använd metod för beräkning av avdrag lämnas i varje momsdeklaration.

Kortfattat

• Tänk på att dokumentera alla överväganden och bedömningar som görs i samband med den valda fördelningsgrunden. 
• Om nedlagd tid väljs som fördelningsgrund är det viktigt att visa att beräkningen är korrekt och hur arbetstiden avspeglar övriga kostnader i verksamheten.
• Varje momsdeklaration är en period och föremål för ett separat beskattningsbeslut. Upplysning om hur avdrag räknats fram bör ske löpande i varje deklaration. 

Kammarrätten i Stockholm har den 24 januari 2024 meddelat dom avseende en större finansiell momsgrupp. Frågan i målet var huruvida den modell för beräkning av avdragsrätt som använts av Momsgruppen i en viss del av Momsgruppens verksamhet var den metod som på mest rättvisande sätt återspeglade resursförbrukningen av allmänna omkostnader. Momsgruppens beräkningsmetod utgick från nedlagd arbetstid, medan Skatteverket i grunden förespråkade en beräkning som utgick från omsättning. Eftersom Momsgruppen inte kunnat få fram uppgifter om omsättning för den specifika verksamhetssektorn hade dock Skatteverket valt att i stället medge ett avdrag med skönsmässigt uppskattade 1 procent.  

Kammarrätten anslöt sig till Skatteverkets bedömning vad gällde avdragsfrågan. Rätten ansåg inte att Momsgruppen hade gjort sannolikt att det fanns ett sådant samband mellan de aktuella kostnaderna och personalens arbetstid att en fördelning som utgick från nedlagd tid var den mest rättvisande. 

Skatteverkets beräkning av avdraget medförde en kraftig minskning mot det preliminära avdrag som Momsgruppen gjort löpande i sina momsdeklarationer under det aktuella året. Därmed aktualiserades i målet frågan om grund för s.k. efterbeskattning förelåg, dvs. om Momsgruppen genom att inte upplysa Skatteverket hur avdraget räknats fram i varje momsdeklaration kunde anses ha lämnat en oriktig uppgift. 

Den metod för avdrag som användes av Momsgruppen var delvis baserad på Skatteverkets invändningar i en revision avseende tidigare år. Modellen hade därefter godtagits av Skatteverket avseende flera därpå följande år i samband med att Momsgruppen begärt omprövning efter den slutliga avstämningen av sin avdragsrätt för respektive år. Mot denna bakgrund ansåg Momsgruppen att det var osannolikt att Skatteverket skulle ha haft några synpunkter även om Momsgruppen i sina deklarationer lämnat information om den använda beräkningsmetoden, då verket vid denna tidpunkt delade Momsgruppens uppfattning att den använda metoden var rättvisande. Därmed saknades samband mellan en eventuell oriktig uppgift och ett felaktigt beskattningsbeslut. 

Kammarrätten kom fram till Momsgruppen lämnat en oriktig uppgift genom att i sina deklarationer inte redogöra för sin hantering av det preliminära avdraget i deklarationerna. Kammarrätten ansåg att det faktum att en metod godkänts för tidigare beskattningsår inte hindrar Skatteverket från att ändra sin bedömning för efterkommande beskattningsår. Kammarrätten ansåg inte heller att det faktum att det använda beräkningsmetoden tidigare godkänts av Skatteverket innebar att det saknas ett direkt orsakssamband mellan den oriktiga uppgiften och den felaktiga beskattningen. Ett sådant samband saknas endast om Skatteverket uttryckligen anslutit sig till en viss uppfattning i allmän information, som ett rättsligt ställningstagande, handledningar och liknande. Kammarrätten kom därför, till skillnad från förvaltningsrätten, till slutsatsen att förutsättningarna för efterbeskattning var uppfyllda. 

Kommentar

I linje med flera tidigare fall i kammarrättspraxis bekräftar denna dom svårigheterna med att vinna framgång hos Skatteverket och i domstol med fördelningsnycklar som utgår från nedlagd arbetstid och liknande beräkningsmetoder. Kammarrätten underkänner den av Momsgruppen använda fördelningsmetoden, trots att Skatteverket inte ifrågasatt att beräkningen av tidsåtgången för olika arbetsuppgifter i sig varit korrekt. Det framstår som osannolikt att det av Skatteverket skönsmässigt medgivna avdraget om 1 procent skulle utgöra en mer rättvisande bestämning av avdragsrätten än den modell som Momsgruppen använt. Trots det väljer Kammarrätten att följa Skatteverkets linje i målet. 

Enligt vår uppfattning visar utgången i målet vikten av att som skattskyldig noggrant dokumentera alla överväganden och bedömningar som görs i samband med att den fördelningsgrund man valt konstrueras. Om nedlagd tid väljs är det avgörande att både kunna belägga att beräkningen i sig är korrekt, med underlag från tidsrapporteringssystem eller liknande, men också att arbetstidens användning på ett bra sätt avspeglar hur även icke personalrelaterade kostnader förbrukas i verksamheten. Om sådan dokumentation finns är förutsättningarna att vinna framgång med den valda fördelningsgrunden hos Skatteverket och domstolar enligt vår erfarenhet mycket bättre. 

Domen är också mycket intressant vad gäller frågan om efterbeskattning och förekomsten av s.k. oriktig uppgift. Detta eftersom Kammarrätten är tydlig med att en förutsättning för att efterbeskattning inte ska kunna komma i fråga är att den som yrkar avdrag löpande informerar Skatteverket om hur avdrag sker. För att undvika fråga om efterbeskattning och skattetillägg blir det därmed viktigt att tänka på att varje momsdeklaration är en egen period och föremål för ett separat beskattningsbeslut och att någon form av upplysning kring hur avdrag räknats fram bör ske löpande i varje deklaration. Detta är särskilt viktigt om en annan modell än omsättning används, då Skatteverket för närvarande inte kan avvika från omsättning mot den skattskyldiges vilja. Det är också mycket viktigt att betona att det följer tydligt av domen att det saknar betydelse för bedömningen av oriktig uppgift om Skatteverket tidigare godkänt den skattskyldiges beräkningsmetod och därmed kan antas känna till denna. Upplysning om använd metod måste ändå lämnas i varje redovisningsperiod. Detta gäller även för alla andra typer av osäkra frågor som förekommer i flera redovisningsperioder. 

Om ni har några frågor om domen, vill prata om utformningen av en lämplig fördelningsgrund eller om hur en upplysning bör utformas för att undgå att det blir fråga om oriktig uppgift är ni välkomna att kontakta någon av oss.

Författare:
Anna Berggren, Partner, Indirect Tax: 08-520 593 74
Lennie Göransson, Associate Partner, Indirect Tax: 08-520 580 63
Filip Lindell, Senior, Indirect Tax: 08-520 591 10