CBAM - EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna. Är ni redo?

Den 1 oktober 2023 kommer EU att börja tillämpa en gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism).

Kortfattat

• Den 1 oktober 2023 förs CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) i hela EU.
• CBAM medför nya rapporteringskrav vid import av vissa varor av stål, järn, aluminium, cement, samt el, järnmalm, gödselmedel och väte.
• Efterlevnaden av CBAM är både viktig för mötande av miljömål och för bevarande av bolagens importtillstånd.

Vad är CBAM?

Den 1 oktober 2023 kommer EU att börja tillämpa CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism), en gränsjusteringsmekanism för koldioxid för vissa typer av importerade varor från länder utanför EU. CBAM medför att varor som produceras utanför EU, med höga koldioxidutsläpp, inte försämrar konkurrenskraften på EU-marknaden och globalt. Syftet är därmed att förhindra ”carbon leakage” dvs att EU-producenter flyttar sin produktion till regioner som har lägre grad (eller ingen) av miljömål kopplad till koldioxid och därmed kan sälja varor billigare på EU-marknaden. Det ska alltså inte vara lönsamt att flytta sin verksamhet till dessa regioner och på så sätt undvika att betala avgifter som EU-producenter har.

CBAM tillämpas därför på import av vissa koldioxidintensiva varor från länder utanför EU till EU. Detta ska ske genom att priset på berörda varor som importeras till EU bättre ska spegla deras koldioxidinnehåll. Syftet med denna åtgärd är därför att minska koldioxidutsläppen och främja EU:s ambitiösa klimatmål för hållbar utveckling. Ett annat syfte är också att söka få andra regioner i världen att utveckla liknande klimatmål som EU.

Inför den 1 oktober har vi nedan sammanställt de fem mest centrala åtgärderna som företag bör vidta för att förbereda sig inför CBAM:s ikraftträdande.

CBAM representerar en av de mest betydande förändringarna i EU:s internationella regelverk för handel och krav på företag som importerar varor till EU. En övergångsperiod kommer initialt att sträcka sig från 1 oktober 2023 till den 31 december 2025. Under denna tid kommer nya rapporteringskrav att införas för import av vissa varor av stål, järn, aluminium, cement, samt el, järnmalm, gödselmedel och väte. De nya rapporteringsförpliktelserna kommer att generera en ökad administrativ börda för företagen, då många för första gången kommer att behöva rapportera ”inbäddade” utsläpp i de importerade varorna. Från och med 1 januari 2026 kommer aktörer som importerar någon av de nämnda varorna som omfattas av CBAM att vara förpliktigade att köpa CBAM-certifikat motsvarande de utsläpp av växthusgasutsläpp som uppkommit vid tillverkningen av de importerade varorna. Kostnaden för dessa certifikat kommer att påverka produktmarginalerna.

Under de kommande åren förväntas Europeiska kommissionen överväga att utvidga CBAM:s omfattning för att inkludera en bredare uppsättning varor som för närvarande omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) samt produkter såsom glas, papper, mineraloljeprodukter, plaster och vissa kemikalier.

Rapportering under övergångsperioden

Under övergångsperioden, dvs. fram till slutet av 2025, kommer företag som importerar varor som omfattas av rapporteringsskyldigheten att behöva lämna in kvartalsrapporter som redogör för utsläppen kopplade till dessa varor.

Den första kvartalsvisa CBAM-rapporten ska vara inlämnad senast den 31 januari 2024 och ska täcka perioden från den 1 oktober till den 31 december 2023.

Tröskeln för CBAM-rapporteringen är satt mycket låg, vilket innebär att samtliga försändelser av varor som omfattas av rapporteringsskyldigheten och överstiger 150 euro kommer att omfattas. Det innebär att de flesta svenska företagen, tillsammans med deras europeiska eller andra koncernbolag som är deklarerade importörer av dessa varor, kommer att påverkas.

Beräkningen av ”inbäddade” utsläpp är en lång och komplex process som bygger på data från tillverkare utanför EU och dessa tillverkare kommer behöva registrera sig i en EU-databas för att få rätt att exportera de berörda varorna till EU. Även om vissa förutbestämda värden kommer att vara tillgängliga, finns det begränsningar i hur dessa kan användas. Detta ökar vikten av att ha tillförlitliga uppgifter om utsläpp som sträcker sig genom hela leveranskedjan. Det är sannolikt att hanteringen av data kommer att utgöra en betydande utmaning för många företag.

Europeiska kommissionen har nyligen fastställt och publicerat en genomförandeförordning som klargör reglerna. Det är därför hög tid att införliva nödvändiga nya administrativa processer och vidta åtgärder kopplade till CBAM – om det inte redan har gjorts i er organisation.

Förberedelser för utmaningen

En tydlig utmaning är att det inte alltid är klart vem inom företaget som ansvarar för att implementationen och efterlevnaden av CBAM-reglerna. Följaktligen finns det ofta fortfarande en bristande medvetenhet om regelverket hos många bolag.

Vi har sett en bred variation av funktioner inom företagen som tar ansvar för hanteringen av CBAM; allt från skatte-, inköps- och ekonomiavdelningar till de som arbetar med supply chain, tull, juridik och hållbarhet – till och med forskning och utveckling (FoU).

Oavsett vilken funktion som leder arbetet är det viktigaste att det finns en samverkan som sträcker sig över olika arbetsområden och involverar flera intressenter och grupper.

Fem viktiga åtgärder som företag bör vidta

Med få dagar kvar till starten av övergångsperioden behöver företag agera för att möta de nya kraven på efterlevnad och bedöma regelverkets strategiska implikationer för den egna verksamheten. Här är fem åtgärder som vi anser att företag bör vidta snarast för att förbereda sig:

1. Tilldela ansvar och granska de importer som sker in i EU, för att fastställa om ert företag omfattas av regelverket samt bedöma de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna för ert bolag. Detta görs lämpligast genom att syna de nuvarande tullkoderna (tullklassificeringen) som används vid deklarerande av importerna idag.
2. Analysera vilken data som kommer krävas för att lämna in kvartalsvisa CBAM-rapporter och utvärdera befintlig data för att identifiera eventuella brister. Om brister konstateras krävs implementering av åtgärder för att läka dessa. Detta kommer troligtvis innebära involvering av en bred skara intressenter för att granska interna system, processer och kontroller för att samla in nödvändiga data. På sikt kommer kvaliteten på de implementerade kontrollerna troligtvis att granskas av företagens revisorer.
3. Kommunicera med era leverantörer för att förstå om de har genomfört några förberedelser inför CBAM-regelverkets införande. Det innebär också att säkerställa att system för kontroller används och att nödvändig information för CBAM-rapporter finns tillgänglig.
4. Förbered er för ansökan om godkännande som CBAM-deklarant när CBAM-registret öppnar i oktober 2023. Notera att för att kunna rapportera till CBAM-systemet behöver ni tillgång till Tullverkets e-tjänster. Behörighetsadministratören på ert företag behöver också tilldela behörighet för den specifika e-tjänsten, CBAM Transitional Registry, som finns på plats den 1 oktober 2023.
5. Följ noga utvecklingen av CBAM-lagstiftningen. Bedöm ytterligare vägledning som publiceras av EU och integrera detta i planeringen. Förutom EU utforskar även andra jurisdiktioner att införa liknande regler, såsom exempelvis Storbritannien, som nyligen avslutade en konsultation om att införa sin egen CBAM.

Bristande efterlevnad av CBAM kan leda till sanktioner och påverka bolags importtillstånd.