Idecember 2023 nådde kommissionen, parlamentet och rådet en preliminär politisk överenskommelse om direktivet. Direktivet, ofta förkortat CSDDD eller CS3D, kommer sannolikt att antas slutligt under första halvåret 2024 och kommer sedan implementeras i EU:s medlemsstater genom nationell lagstiftning. Efter en implementeringstid på två år kommer således reglerna att börja gälla under år 2026. Kraven i direktivet kommer att fasas in för olika företag beroende på vissa aspekter, exempelvis företagets storlek och omsättning. Här följer en sammanfattning av vad reglerna kommer att innebära. (An English version of this article is available here.)
Skyldighet att implementera due diligence i fråga om hållbarhet
Enligt förslaget kommer direktivet att innebära en skyldighet för vissa företag, främst större, att införa processer för tillbörlig aktsamhet, eller ”due diligence”, i sina verksamheter och i sina värdekedjor. Syftet är att motverka negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljö. I detta innefattas aspekter som tvångsarbete, utnyttjande av arbetskraft och barnarbete liksom miljöaspekter som utsläpp, avskogning och vattenkonsumtion. I och med att värdekedjor omfattas kommer även mindre företag att beröras, åtminstone indirekt, om de ingår i en värdekedja såsom leverantör till ett företag som omfattas direkt av reglerna.
Vilka krav kommer att ställas på företag?
Bolagsledningen kommer enligt direktivet bli skyldig att se till att företaget uppfyller sina skyldigheter i fråga om tillbörlig aktsamhet. För att uppnå detta kommer företaget att behöva arbeta aktivt med att identifiera negativa aspekter utifrån mänskliga rättigheter, miljö och klimat och åtgärda dessa samt följa upp och även förebygga för framtida negativa aspekter. Skyldigheten kommer att gälla både den egna verksamheten och i värdekedjor, till exempel leverantörskedjor.
Företag måste också ha en plan för att se till att företagets affärsmodell linjerar med att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med 1,5-gradersmålet.
Vad innebär det konkret?
Förslaget till direktiv innehåller flera steg. Det handlar om att integrera due diligence i företagets policyer samt att implementera en särskild policy för tillbörlig aktsamhet. I policyn för tillbörlig aktsamhet ska företaget redovisa sin due diligence-strategi samt beskriva hur man tillämpar due diligence, det vill säga i princip vilka kontroll- och uppföljningsåtgärder som vidtas. Det ska även finnas en uppförandekod för anställda och dotterbolag på plats och företaget ska visa hur man kontrollerar efterlevnaden av uppförandekoden, samt hur man utvidgar tillämpningen till affärspartners, till exempel underleverantörer.
Själva due diligence-arbetet handlar sedan om att identifiera faktiska och potentiella negativa konsekvenser utifrån mänskliga rättigheter och miljöaspekter, både i den egna verksamheten och i värdekedjor. I detta arbete ingår att samråda med potentiellt berörda grupper, till exempel arbetstagare.
Företagen måste förebygga eller begränsa potentiella negativa konsekvenser som har eller borde ha identifierats, och dessutom vidta lämpliga åtgärder för att få faktiska negativa konsekvenser som har eller borde ha identifierats att upphöra. I vissa fall kan det vara nödvändigt att upprätta en handlingsplan med tydligt definierade åtgärder och tidsfrister, samt med kvantitativa indikatorer för att mäta förbättringar. Det kan även bli aktuellt att kräva garantier för uppfyllelse från en affärspartner, eller kräva att affärspartnern tar fram en motsvarande handlingsplan.
Vad kan hända om reglerna inte följs?
Det ska införas övervakande myndigheter som kommer att kunna utfärda sanktioner om reglerna inte följs. Dessutom ska personer som drabbats till följd av att regler inte följs ha rätt till skadestånd enligt förslaget.
De övervakande myndigheterna på nationell nivå kommer att samarbeta gränsöverskridande och ha möjlighet att publicera resultatet av inspektioner och kritik (så kallad ”naming and shaming”) och utdöma sanktionsavgifter på upp till fem procent av företagets globala nettoomsättning.
Vilka företag kommer att omfattas?
Lagstiftningen kommer att gälla för EU-företag (det vill säga företag som bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning) och moderföretag med över 500 anställda och en global omsättning på mer än 150 miljoner euro. Skyldigheterna kommer också att gälla för EU-företag med över 250 anställda och med en omsättning på mer än 40 miljoner euro, om minst 20 miljoner genereras inom någon av följande sektorer: tillverkning och grossisthandel med textilier, kläder och skodon, jordbruk inklusive skogsbruk och fiske, tillverkning av livsmedel och handel med jordbruksvaror, utvinning och grossisthandel med mineralresurser eller tillverkning av relaterade produkter, samt byggindustri. Lagstiftningen kommer också att gälla för icke-EU-företag och moderföretag som har en motsvarande omsättning inom EU.
Hur förbereder vi oss som företag?
Även om det är en bit kvar till dess att de formella skyldigheterna införs, kommer många företag att ställas inför utmaningar med förberedelsearbetet inför CS3D. Det kan gälla kartläggning och inventering av underleverantörer, liksom utarbetande och implementering av policydokument och rutiner för kontroll och uppföljning.
EY har en bred kompetens inom hållbarhetsområdet och genomför regelbundet granskningar och due diligence inom klimat, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. EY tillhandahåller kontrollsystem inom ramen för CS3D som kan skräddarsys utifrån företaget till att inkludera olika aspekter såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, regelefterlevnad, skattelagstiftning samt klimat och miljö.
Vi hjälper er gärna med att komma igång eller vidareutveckla ert hållbarhetsarbete och förbereda er för vara i linje med de kommande kraven.
Författare:
- Andreas Blomquist – Partner - Capital Markets, Regulatory, EU and Competition Law - 073 684 52 12
- Johan Wijk – Director - Labor and Employment Law - 070 607 32 90
- Cornelia Clarén – Associate – Financial regulations, Digital Law and Corporate Law – 072 395 69 97