Tillämpar företag blocktaggar på olika sätt i sin ESEF-rapportering?

EY har i en studie undersökt skillnader i tillämpningen av blocktaggar för de första två åren där blocktaggning tillämpats i ESEF-rapporteringen.

Kortfattat:

• Antalet använda blocktaggar har minskat mellan ESEF-rapporteringen 2022 och 2023, och skiljer sig åt för företag både inom och mellan de tre branscherna i studien. 
• Studien visar på stora skillnader i hur företag tolkat tillämpningen av blocktaggar i ESEF-rapporteringen för 2022 och 2023.

Bakgrund

EY publicerade tidigare en artikel med en sammanfattning av vår studie av svenska företags första ESEF-rapport. EY har därefter genomfört ytterligare analyser av ESEF-rapporteringen för 2022 och 2023 avseende nyheten som implementerades i de finansiella rapporterna för 2022: blocktaggning. 

ESEF-studiens utformning och fokusområden

Studien har baserats på offentliggjorda ESEF-rapporter för räkenskapsåren 2022 och 2023, i syfte att analysera tillämpning av blocktaggning hos svenska företag. Studien har genomförts på ett strukturerat urval av svenska företag inom tre olika branscher: Industri, Tjänster/Dagligvaruhandel och Fastigheter. Inom varje bransch har de 20 största företagen noterade på Nasdaq Stockholm sett till börsvärde med publicerade ESEF-rapporter vid tidpunkt för genomförandet av studien valts ut. Datainsamlingen har haft följande områden i fokus:

• Antal obligatoriska blocktaggar som använts 
• Tillämpningen av ett urval av blocktaggar

Antal använda obligatoriska blocktaggar

Under 2023 trädde en ny fas inom ESEF-rapporteringen i kraft; blocktaggning av information i noterna. Det nya kravet omfattade bolag med räkenskapsår som startar 1 januari 2022 eller senare som är skyldiga att upprätta ESEF-rapportering. 

För uppmärkning av noterna för 2022 och 2023 finns 252 obligatorisk blocktaggar listade i Bilaga II i ESEF-förordningen. Enligt reglerna behöver företag enbart använda de blocktaggar som är tillämpliga; finns inte motsvarande information i noterna behöver inte denna blocktagg användas.

I syfte att ta reda på hur många av de 252 blocktaggarna som används har vi undersökt antalet blocktaggar som de 60 företag som ingår i studien har använt. I vår analys ser vi stora variationer i antalet använda blocktaggar, både inom och mellan branscherna. Vi noterar även skillnader mellan de båda åren.

Branschen med flest antal använda taggar båda åren sett till medelvärdet är Industribranschen, följt av Tjänster/Dagligvaruhandel och därefter Fastighetsbranschen. Noterbart är att medelvärdet för antal använda taggar för 2023 är lägre inom samtliga tre branscher. För Industri (135,140), Tjänster/Dagligvaruhandel (127,135), Fastigheter (111, 114).

Användningen av färre blocktaggar 2023 kan delvis bero på att ett antal blocktaggar har upphört att gälla mellan 2022 och 2023, men kan även vara ett resultat av ändringarna i IAS 1 avseende väsentlig information om redovisningsprinciper som trädde i kraft 2023. Dessa ändringar medförde att de flesta företag reducerade informationen i sina redovisningsprinciper, vilket också medförde att ett mindre antal taggar blev tillämpliga.

Vidare kan det också under första året funnits osäkerhet hos företag kring tillämpningen av blocktaggarna, vilket kan ha medfört att information märkts upp som under efterföljande år utvärderats som ej inom scope för den aktuella blocktaggen. Då flertalet blocktaggar är så kallade “common practice” taggar och saknar hänvisning till specifikt upplysningskrav i IFRS redovisningsstandarder finns det ett stort tolkningsutrymme för vilken information som omfattas av dessa blocktaggar. Förståelsen för vilket scope som blocktaggen omfattar kan ha utvecklats och lett till mer precision i användandet. Efter att man genomfört en första uppmärkning för år 2022 och kunnat jämföra hur andra företag inom samma bransch tillämpat de olika blocktaggarna kan företag till uppmärkning av år 2023 även ha dragit slutsatsen att den specifika blocktaggen inte varit tillämplig för företagets verksamhet. 

Att Fastighetsbranschen ligger lägst i antalet genomsnittligt använda taggar skulle kunna bero på att flera av de obligatoriska blocktaggarna inte är relevanta för fastighetsbranschen.

Applicering av blocktaggar

Som nämnts ovan kräver tillämpningen av vissa blocktaggar mer tolkning än andra. Med detta i åtanke har fyra taggar/områden valts ut i syfte att undersöka hur dessa blocktaggar tillämpats hos företagen som ingår i studien. Resultatet visar på stora skillnader i hur företagen tillämpar de olika blocktaggarna, både inom och mellan de olika branscherna.  

Upplysningar om kostnader (Disclosure of expenses)

Taggen för Upplysningar om kostnader är en av de blocktaggarna som har referens till så kallad ”common practise”. Detta medför att det inte finns någon tydlig hänvisning till vilken typ av information som ska märkas upp med taggen, vilket också avspeglar sig i vår analys. Jämfört med 2022 var det fler företag - nästan samtliga företag i studien - som använde denna tagg 2023 (96% 2023 och 92% 2022). Detta tvärtemot den generella minskningen av antal använda blocktaggar som nämnts tidigare i artikeln. Dessutom var Fastighetsbranschen den bransch där lägst antal företag använt denna tagg år 2022, men för 2023 hade samtliga fastighetsbolag använt taggen, vilket kan tyda på en ökad förståelse för vilken information som omfattas av blocktaggen, eller att praxis utvecklats inom branschen.

Vilken typ av information som märkts upp skiljer sig åt både inom och mellan branscherna. En del företag i studien hade märkt upp samtliga upplysningar som innehåller information om kostnader med denna tagg, andra hade endast använt taggen på ett fåtal upplysningar för kostnader. Som exempel hade ett företag endast märkt upp not om ”ersättning till revisor”, ett annat företag endast märkt upp vissa delar av noten för pensionskostnader medan ett tredje hade märkt upp not ”övriga rörelsekostnader”, ”övriga externa kostnader”, ”ersättning till revisor” samt ”finansiella kostnader”. Detta visar på stora skillnader i tillämpningen.

Upplysningar om finansiella instrument (Disclosure of financial instruments)

Gällande blocktaggen avseende upplysningar om finansiella instrument har vi kunnat se att nästan samtliga företag (98% 2023 och 96% 2022) applicerat taggen.

För denna tagg är det tydligt att företagen tillämpat blocktaggen på olika sätt. Även inom branscherna skiljer sig tillämpningen åt och det går inte att se någon tydlig branschspecifik tillämpning av taggen.

Inom samtliga branscher har mellan 20–30% av företagen enbart använt taggen på den samlade noten för finansiella instrument. För övriga företag har tillämpningen varierat, där vissa företag även märkt upp flera eller samtliga noter om finansiella instrument och/eller not om finansiella risker. 

Upplysningar om verkligt värde

Vi har även undersökt hur företagen tillämpat taggen avseende upplysningar om verkligt värde av finansiella instrument som har referens till IFRS 7 och taggen avseende upplysningar om värdering till verkligt värde som har referens till IFRS 13.

Nästan samtliga företag hade använt båda dessa taggar båda åren. Enbart i enstaka fall (8 %) har ingen eller enbart en av de båda taggarna använts.

För detta område noterar vi dock stora variationer i tillämpning då vissa företag har märkt upp taggarna på helt olika information. Andra företag har i stället märkt upp exakt samma information för båda taggarna och några företag har en liknande uppmärkning för de båda taggarna där den ena taggen märkts upp på lite mer information än den andra.

Andelen företag som har uppmärkning på helt olika information för de två taggarna skiljer sig mellan branscherna. För Industribranschen 10%, Tjänster/Dagligvaruhandel 20% och Fastighetsbranschen 35%.

Att Fastighetsbranschen har högst andel skulle delvis kunna förklaras av att förvaltningsfastigheter värderas till verkligt värde och att upplysning om dessa värden finns i not för förvaltningsfastigheter. Det blir i dessa fall tydligt att den andra taggen Disclosure of fair value measurement som har hänvisning till IFRS 13 blir tillämplig på denna not, till skillnad från de andra två branscherna där företagen haft en bredare tolkning av vad som ska märkas upp.

Upplysningar om bedömningar samt källor till osäkerhet i uppskattningar

Det finns tre blocktaggar som är relaterade till upplysningar om bedömningar och källor till osäkerhet i uppskattningar - upplysningar som ofta lämnas samlat i en separat not:

1. ”Disclosure of accounting judgements and estimates”, vilken har hänvisning till common practise och IAS 1.10 e, men i beskrivningen till blocktaggen framgår det att den ska omfatta upplysningskraven i IAS 1.122 och IAS 1.125. 
2. ”Explanation of sources of estimation uncertainty with significant risk of causing material adjustment”, som har hänvisning till upplysningskraven i IAS 1.125 om källor till osäkerheter i uppskattningar som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av redovisade värden för tillgångar och skulder under det kommande räkenskapsåret, samt
3. “Disclosure of assets and liabilities with significant risk of material adjustment”, som har hänvisning till upplysningskraven i IAS 1.125 om karaktär och redovisat värde av de tillgångar och skulder där det finns en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena inom det kommande räkenskapsåret.

Företagens tillämpningen av de tre taggarna ser likartad ut för båda åren (varvid endast tabell för 2023 presenteras). Företagen som omfattas av studien har i stor utsträckning antingen använt endast första taggen eller samtliga tre taggar i sin uppmärkning (se tabell nedan). Vilken information som märkts upp skiljer sig dock åt mellan företagen i studien. Vanligt är att den första taggen används på noten som beskriver de väsentliga bedömningar och uppskattningar, men det förekommer även att denna tagg används på annan information än just denna not.

Som tabellen nedan visar har många företag enbart använt den första taggen och har inte bedömt att någon av de övriga två taggarna är tillämpliga, vilket kan bero på att det inte finns några viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar som innebär en betydande risk för en väsentlig justering av tillgångar och skulder inom det nästkommande räkenskapsåret.

Att vissa företag däremot valt att använda endast en av tagg nummer 2 eller 3 ovan är intressant då båda taggarna har referens till samma upplysningskrav i IAS 1.125. Om företaget gjort bedömningen att det finns områden där osäkerhet i uppskattningar innebär en betydande risk för en väsentlig justering av tillgångar och skulder inom det nästkommande räkenskapsåret bör alltså båda taggarna vara tillämpliga.

Det förekommer även att företag i studien har använt någon av tagg 2 eller 3 för att märka upp vissa specifika områden i årsredovisningen, utan att det i text har angetts att det för dessa områden finns en betydande risk för en väsentlig justering av tillgångar och skulder inom det nästkommande räkenskapsåret. Detta kan innebära att en läsare av en ESEF-rapport får mer information än vad motsvarande läsare av PDF-versionen får, något som bör undvikas i största möjliga mån. 

Slutsats och kommentarer

EY:s studie har visat att antalet använda obligatoriska blocktaggar skiljer sig åt både inom och mellan de tre branscherna i studien för båda åren. Företag inom någon av de tre branscherna kan dra nytta av EY:s studie och utvärdera om man använt alla tillämpliga blocktaggar för sin verksamhet i det fall man befinner sig i det lägre spannet inom sin bransch.

Vår studie har även visat att det är stor spridning inom de blocktaggar som analyserats när det gäller vilken information som inkluderats i uppmärkningen, vilket antyder att blocktaggningen är komplex och innebär stort utrymme för tolkningar, till stor del beroende på avsaknaden av tydliga referenser till de olika blocktaggarna. Även i de fall då blocktaggarna har en tydlig referens till en standard förekommer det att tillämpningen skiljer sig åt, t ex beträffande upplysningar om källor till osäkerhet i uppskattningar. Detta kan medföra att en användare av årsredovisningen i ESEF-format får olika information beroende på vilket företags årsredovisning som analyseras eftersom tillämpningen och vilken typ av information som inkluderas i blocktaggen varierar stort, något som bör minimeras i största möjliga mån. Baserat på de två första åren med blocktaggning för företagen och de relativt stora skillnaderna i tolkningar och tillämpningar mellan olika företag tyder det på att det finns vidare arbete att göra framåt för att nå en mer harmoniserad ESEF-rapportering, något vi på EY gärna vill vara med och bidra till.