Nyheter från IFRS IC 2023

Bokföringsnämnden (BFN) har remitterat förslag till ändringar i både K2 och K3. De största förändringarna föreslås i K2.

Kortfattat

• I K2 är ändrade tillämpningskriterier den största föreslagna förändringen. I övrigt rör sig K2 sammantaget närmre K3 inom vissa områden.
• Ändringarna i K3 avser främst förtydliganden och mindre justeringar av nuvarande regler och har inte anpassats utifrån de senaste standarderna i IFRS.
• Remisstiden sträcker sig till den 2 oktober 2023 och BFN föreslår att ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024.

Imars i år publicerade BFN förslag till ändringar av regelverken BFNAR 2016:10 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Dessa remisser är en del av BFN:s översyn av K2 och K3, som initierades i december 2020.

De föreslagna ändringarna avser enligt BFN främst kompletteringar i allmänna råd eller i förklarande kommentarstext med syftet att förtydliga innebörden av befintliga regler. Någon saklig ändring är inte avsedd för denna typ av förändring, utan målet är att undanröja otydligheter i regelverken. I de fall BFN anser att en regel inte behövs, är ologisk eller leder till felaktig tillämpning, föreslås att regeln antingen tas bort eller justeras. 

I ett antal fall är syftet att uppnå en saklig förändring av regelverket. Enligt BFN avser detta ändringar eller förtydliganden som efterfrågats av tillämparna eller redovisningsbranschen. Denna typ av ändringar finns enbart i de föreslagna ändringarna för K2.

Föreslagna ändringar i K2

De flesta och största föreslagna ändringarna finns i K2. I konsekvensutredningen till remisserna presenterar BFN den debatt som förts och de synpunkter som lyfts fram sett till den praktiska tillämpningen av regelverken, där framförallt K2 anses begränsa företagens handlingsutrymme jämfört med K3. Ett resultat av de föreslagna ändringarna i K2 är att regelverket, till viss del och inom vissa områden, närmar sig K3.

Den i särklass största föreslagna förändringen i K2, utgör en saklig ändring av tillämpningskriterierna avseende vilka företag som kan tillämpa regelverket. I sin remiss beskriver BFN hur K2, som förenklingsregelverk, är avsett och lämpligt för mindre företag med enklare förhållanden, där det senare inte anses ha fått tillräckligt genomslag i praktiken. I konsekvensutredningen till K2-remissen presenterar BFN de synpunkter som erhölls vid en förfrågan under 2020 om gränsvärdet vid tillämpning av K2. Flera svar framförde att verksamhetens art och/eller komplexitet bör vara vägledande för vilka företag som ska tillämpa K2, snarare än den utgångspunkt i gränsvärden som finns idag.

BFN föreslår att företag som har vissa typer av transaktioner, tillgångar eller skulder inte ska få tillämpa K2 (se punkt 1.1A i remissversionen av K2):

• Företag som normalt har skatt som är väsentlig och som beror på att skattemässigt värde på tillgångar eller skulder skiljer sig från redovisat värde (dvs uppskjuten skatt).
• Företag som normalt har en eller flera transaktioner som är väsentliga och som är säkrade på annat sätt än enligt punkterna 11.8, 13.5 eller 17.8 i K2.
• Företag som normalt har, som huvudsaklig tillgång, en eller flera byggnader med betydande komponenter som har väsentligt olika nyttjandeperioder.
• Företag som normalt har transaktioner, tillgångar eller skulder som är väsentliga och vars redovisning inte direkt eller indirekt regleras i detta allmänna råd.

I den förklarande kommentarstexten till det föreslagna allmänna rådet, föreslår BFN att begreppet ”normalt har” ska syfta till transaktioner, tillgångar och skulder som normalt förekommer i verksamheten. Om företaget enbart omfattas av ett undantag i något eller några enstaka år, kan det ändå få tillämpa K2. I den föreslagna ändringen av kommentarstexten framgår även att tillämparen hänvisas till väsentlighetsprincipen i kapitel 2 i K2, för sin bedömning om vad som är väsentligt med hänsyn till punkt 1.1A.

Ovanstående punkter ska dock inte gälla de allra minsta företagen. Här föreslår BFN ett nytt lägre gränsvärde, motsvarande gränsvärdet för när ett aktiebolag kan välja bort revisor. Dessa företag kan därmed tillämpa K2 oaktat verksamhetens art och/eller komplexitet, så länge de inte omfattas av de företag i punkt 1.1 i K2, som alltid är undantagna.

BFN föreslår även att bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och företag med en eller fler utländska filialer inte ska kunna tillämpa K2, genom att de föreslås ingå i den grupp av företag som enligt punkt 1.1 inte får tillämpa K2.

Utöver vilka företag som kan tillämpa K2 föreslås även förändringar kopplat till väsentlighetsprincipen. Idag finns möjligheten att i K2 inte periodisera vissa poster uppgående till vissa beloppsgränser. Kritik har framförts att detta kan strida mot väsentlighetsprincipen i ÅRL varför förändringar föreslås i K2 som kommer kräva större grad av bedömningar jämfört med idag.

Därutöver föreslår BFN en rad andra ändringar, som sammantaget gör att K2 närmar sig K3 inom vissa områden. Som exempel föreslår BFN ändringar kopplade till händelser efter balansdagen, rättelse av fel, bruttoredovisning av fastprisuppdrag till alternativregeln, avsättning för särskild löneskatt för vissa pensionsåtaganden och redovisning av exempelvis uttag ur kapitalförsäkring, apportegendom, aktieägartillskott, samt inkråmsförvärv och tilläggsköpeskilling. För en fullständig beskrivning av de föreslagna ändringarna hänvisas till BFN:s sammanställning över ändringar i K2 bilaga-till-remissbrev-k2-2023.pdf (bfn.se).

Föreslagna ändringar i K3

De föreslagna ändringarna i K3 är inte lika omfattande som i K2 och innehåller inga sakliga ändringar. Istället rör ändringarna förtydliganden och justeringar av befintliga regler. Det kan även lyftas fram att BFN har valt att inte uppdatera K3 utifrån de senaste standarderna i IFRS^® redovisningsstandarder såsom IFRS 9 Finansiella instrument, IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder eller IFRS 16 Leasingavtal.

Bland de föreslagna ändringarna finns det bland annat två ändringar som kommer innebära en förändring i redovisningspraxis. Den första ändringen avser en komplettering i det allmänna rådet om att utgifter hänförliga tillverkning av varor eller anläggningstillgångar ska bruttoredovisas i en kostnadsslagsindelad resultaträkning, för att underlätta jämförelse mellan olika företag. Kompletteringen är även i linje med den vägledning som redan nu finns för motsvarande område i bilaga 2 till ÅRL.

Den andra ändringen rör borttagandet av tidsbegränsningen om tolv månader för när tilläggsköpeskilling ska beaktas vid bestämmande av anskaffningsvärdet vid ett rörelseförvärv, tillsammans med ett förtydligande om hur den efterföljande värderingen av en avsättning för tilläggsköpskilling ska göras.

Kopplat till detta görs även en följdändring i kapitel 21 om avsättningar. Enligt nuvarande regler för avsättningar redovisas en omvärdering av en avsättning per balansdagen i resultatet medan omvärderingar av tilläggsköpeskilling inom tolv månader från förvärvet redovisas mot anskaffningsvärdet och efter tolv månader redovisas omvärdering mot resultatet. Genom den föreslagna ändringen ska en justering i avsättning för tilläggsköpeskilling redovisas mot anskaffningsvärdet oavsett när omvärdering sker. Eventuella ränteeffekter kopplade till avsättningen ska dock alltid redovisas i resultatet, medan valutakursdifferenser enbart redovisas i resultatet först efter att tilläggsköpeskillingen är fastställd, eftersom den först då anses utgöra en monetär skuld.

Sett till tillämpningskriterierna för K3 föreslås inga stora förändringar, förutom att fler företag som tidigare kunde tillämpa K2 nu måste tillämpa K3 till följd av den föreslagna ändringen i K2 (se ovan).

För en fullständig beskrivning av de föreslagna ändringarna hänvisas till BFN:s sammanställning över ändringar i K3 bilaga-till-remissbrev-k3-2023.pdf (bfn.se).

Remisstid och ikraftträdande

Remisstiden sträcker sig till den 2 oktober 2023 och BFN föreslår att ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024, där förtidstillämpning tillåts.