Omsättning
Omsättning (eng. turnover) ska beräknas med utgångspunkt från företagens finansiella rapporter, oavsett om dessa upprättas enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) eller nationell god redovisningssed.
Icke-finansiella företag som tillämpar IFRS ska utgå från definitionen av intäkter (eng. revenue) i IFRS, dvs inkomster som uppstår i ett företags ordinarie verksamhet (IFRS 15 Bilaga A). Som parentes kan nämnas att den svenska översättningen av denna definition presenterar begreppen intäkter och nettoomsättning som synonymer.
Innebörden av detta är att omsättning enligt taxonomin kan inkludera intäkter som omfattas av flera standarder än IFRS 15, beroende på företagets verksamhet. Taxonomin använder samma definition av omsättning som anges i redovisningsdirektivet (2013/34/EU) om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter (artikel 2(5)). Omsättningen ska inbegripa intäkter som redovisas enligt IAS 1.82a. Nyckeltalet definieras enligt följande: nettoomsättningen från produkter eller tjänster, (även immateriella), som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven (täljaren). Nettoomsättningen (nämnaren) som omfattas av taxonomin. Aktiviteter som omfattas av taxonomin är sådana som finns med i de tekniska granskningskriterierna (se nedan). För 2021 ska endast nämnaren redovisas samt nettoomsättningen som inte omfattas av taxonomin.
Definitionen av intäkter (eng. revenue) i IFRS innebär att företag som presenterar intäkter från den ordinarie verksamheten på olika rader i resultaträkningen behöver ta fram ett sammanlagt belopp på företagets omsättning. Möjligtvis kan detta sätta press på gränsdragningen mellan intäkter från ordinarie verksamhet (nettoomsättning) och övriga intäkter i de finansiella rapporterna.
Kapitalutgifter
Begreppet kapitalutgifter (eng. capital expenditures, capex) används för att beteckna utgifter för anskaffning av anläggningstillgångar. Företag som tillämpar IFRS ska beräkna kapitalutgifter som summan av investeringar i tillgångar som redovisas enligt IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, IAS 40 Förvaltningsfastigheter, IAS 41, Jord- och Skogsbruk (biologiska tillgångar) samt tillkommande nyttjanderätter enligt IFRS 16, Leasingavtal. Beloppet inkluderar tillgångar som tillkommit genom rörelseförvärv och ska hämtas från IB/UB analyser av balansräkningsposterna i noterna till de finansiella rapporterna. Det handlar därmed inte om de kassaflöden som ska redovisas i kassaflödesanalysen. För förvaltningsfastigheter som redovisas till verkligt värde avses ökningar i redovisat belopp som är en följd av förvärv och av att tillkommande utgifter har aktiverats.
Detta innebär att utgifter för forskning, och utgifter för utveckling som inte aktiveras, inte betraktas som kapitalutgifter. Vår tolkning är vidare att utgifter för rörelseförvärv som allokeras till goodwill inte ska inkluderas i måttet på kapitalutgifter, eftersom goodwill inte är en immateriell tillgång enligt definitionen i IAS 38. Huruvida detta är avsiktligt eller inte framgår inte. Goodwill nämns inte i de delegerade akterna.
Driftsutgifter
Av de tre nyckeltalen är driftsutgifter (eng. operating expenditures, opex) det svåraste att definiera. Till att börja med bör poängteras att fokus inte är på driftsutgifter (eng. operating expenditures), utan på driftskostnader (eng. operating expenses), dvs någon form av löpande, eller rörelserelaterade kostnader.
En anledning till att opex är svårfångat är att IFRS saknar en definition på rörelseresultat (eng. operating resultat) och därmed en vägledning för vilka utgifter/kostnader som ska betraktas som rörelserelaterade. Värt att nämna är att IASB bedriver ett utvecklingsprojekt som förväntas leda till krav på redovisning av rörelseresultat, men preciseringen av opex kan inte invänta denna utveckling.
De delegerade akterna om upplysningsskyldighet har en förhållandevis precis och begränsad definition av Opex: summa redovisade kostnader för forskning och utveckling, renovering av byggnader, korttidsleasingavtal, underhåll och reparation samt andra direkta kostnader som krävs för en effektiv daglig drift av materiella anläggningstillgångar. Det handlar alltså om långt ifrån alla rörelsekostnader. Personal- och varukostnader omfattas inte, förutom om de utgör en del av de direkta kostnader som listas ovan. Det finns dock fortfarande en viss osäkerhet om exakt vilka kostnader som ska ingå i beräkningen av Opex enligt definitionen i taxonomin.
Vad är miljömässigt hållbart?
För att beräkna de tre nyckeltalen måste företag identifiera omsättning, capex och opex som är förenliga med verksamheter som, enligt taxonomiförordningen, är miljömässigt hållbara. Taxonomiförordningens ansats är binär, dvs verksamheter betraktas som antingen miljömässigt hållbara eller inte. Bedömningen är dock komplex; för att en verksamhet ska anses miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av EU:s sex miljömål, inte orsaka betydande skada (eng. do no significant harm, DNSH) för något av miljömålen och dessutom utföras i överensstämmelse med så kallade minimiskyddsåtgärder (eng. minimum safeguards).
EU:s sex miljömål är:
- Begränsning av klimatförändringar
- Anpassning till klimatförändringar
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Omställning till en cirkulär ekonomi
- Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Vilka verksamheter som ska betraktas som miljömässigt hållbara definieras av sk tekniska granskningskriterier (eng. technical screening criteria), vilka enligt taxonomiförordningen ska preciseras genom delegerade akter (eng. delgated acts). Rent praktiskt innebär det att sk tröskelvärden kommer att införas för olika aktiviteter som bedöms väsentliga för de olika miljömålen. Mycket arbete återstår ännu för att klargöra hur företag ska identifiera intäkter och utgifter som härrör från miljömässigt hållbar omsättning respektive capex och opex.
I detta avseende kommer taxonomiförordningen att implementeras stegvis. I april 2021 publicerade Kommissionen tekniska granskningskriterier för de två klimatrelaterade miljömålen. Beslut om tekniska granskningskriterier för de återstående fyra miljömålen förväntas tas senast 31 december 2021 för tillämpning från och med 1 januari 2023 med avseende på 2022.
Att taxonomin införs stegvis betyder även att tekniska granskningskriterier inledningsvis endast finns för vissa branscher. I det första steget, med fokus på de två klimatrelaterade målen, omfattas till exempel endast de branscher som står för cirka 90% av koldioxidutsläppen inom EU.
Att tillämpa dessa tekniska granskningskriterier och tröskelvärden kommer med all säkerhet att vara förenligt med stora utmaningar, särskilt i inledningsfasen. En annan praktisk utmaning kommer att vara hur företag ska identifiera vilka komponenter i omsättning, capex och opex som är hållbara, dels avseende 2021 med befintliga informationssystem, dels på längre sikt.
Endast en mycket liten andel av företagens intäkter och utgifter förväntas klassificeras som hållbara enligt taxonomin. I en bilaga till ESMA:s råd till Kommissionen från februari i år framgår att en studie har uppskattat att det kan handla om så lite som 2 - 4%. För de företag som lägger stor vikt vid hållbarhet, kan det utgöra en kommunikativ utmaning att rapportera en så låg andel hållbar omsättning, capex och/eller opex enligt taxonomiförordningen.
Hur ser utvecklingen ut framöver
Som framgått av denna artikel finns det ett antal frågor som fortfarande behöver klargöras vad gäller implementeringen av rapporteringskraven i taxonomiförordningen. Just nu är det framför allt ett begränsat antal stora noterade företag som träffas av de upplysningskraven, men fler företag kan komma att omfattas. Det är dock viktig att beakta att förordningen ingår EU:s handlingsplan för att nå EU:s klimatmål, vilket kommer att kräva omfattande omställningar av den ekonomisk verksamhet som bedrivs inom EU och inte bara av hållbarhetsrapporteringen.
Även om en EU förordningen gäller som lag inom EU har Finansdepartementet föreslagit svenska lagstiftningsåtgärder till följd av taxonomiförordningen. Dessa omfattar bland annat nya skrivningar i årsredovisningslagen som ska påminna om att det i taxonomiförordningen finns ytterligare bestämmelser om vad en hållbarhetsrapport ska innehålla.
Artikeln är senast uppdaterad den 13 oktober, 2021.
Hur kan EY hjälpa till?
Taxonomiförordningen medför krav på hållbarhetsrapportering för vissa företag. Att ta fram de nya upplysningar är förenat med stora utmaningar. EY kan bistå med stöd kring en rad implementeringsfrågor, bl.a.
- Stöd i analys av vilka av bolagets verksamheter som kan omfattas av taxonomin
- Stöd i bedömning av tröskelvärden
- Benchmark mot andra liknande bolag
