Resultaträkning
Resultaträkningens utformning har varit det primära fokusområdet för projektet. I ett uttalat syfte att öka jämförbarhet mellan företag införs krav på presentation av intäkter och kostnader i fem olika ”kategorier” och två obligatoriska delsummor. De fem kategorierna är: rörelsen, investeringar, finansiering, inkomstskatter och avvecklad verksamhet. De två obligatoriska delsummorna är: rörelseresultat (eng. operating profit or loss) och resultat före finansiering och inkomstskatter (dvs efter rörelse och investering).
Även om många noterade företag redan i dag presenterar ett rörelseresultat, kommer alla företag behöva säkerställa att de intäkter och kostnader som redovisas i rörelseresultatet överensstämmer med kraven i den nya standarden. I korthet innebär dessa att företag ska presentera intäkter och kostnader i rörelsekategorin, om dessa inte ska hänföras till någon av övriga kategorier.
Den kanske mest uppenbara förändringen jämfört med dagens praxis är att företag som redovisar andel av resultat i intresseföretag och joint ventures som en del av rörelseresultatet kommer att behöva omklassificera denna post till investeringskategorin, en kategori som idag inte är vanligt förekommande. I denna kategori ska även intäkter och kostnader från likvida medel och andra specificerade investeringar presenteras.
I den nya standarden finns det detaljerade krav på vilka poster som ska klassificeras i de olika kategorierna. I likhet med utkastet från 2019 finns det exempelvis specifika regler för klassificering av valutakurseffekter och resultat från derivat och säkringsinstrument. Utformningen av de specifika reglerna har justerats efter diskussion av erhållna remissvar.
Som ett led i tillämpningen av den nya standarden kommer företag behöva identifiera om investering i tillgångar och/eller finansiering av kunder utgör en sk huvudsaklig affärsverksamhet (eng main business activity). Detta eftersom företag med sådan verksamhet ska klassificera vissa intäkter och kostnader som annars ska klassificeras i andra kategorier, i rörelsen.
Den nya standarden innehåller även nya krav för presentation och upplysningar om rörelsens kostnader. En viktig förändring jämfört med 2019 års utkast är att standarden inte förbjuder en blandad presentation av rörelsens kostnader på funktion och kostnadsslag. I stället ska nya principerna för utformningen av finansiella rapporter beaktas.
Nya principer för utformningen av finansiella rapporter
Ett andra fokusområde för arbetet med den nya standarden har varit att göra de finansiella rapporterna mer begripliga och användbara genom att säkerställa att tillräcklig detaljerad information lämnas och att väsentlig information inte döljs av oväsentlig information.
Väsentlighet förblir ett riktmärke för bedömning om vilken information som ska lämnas i not, medan bedömningen om vilken information som ska presenteras i de primära rapporterna handlar om att utforma användbara strukturerade sammanfattningar av företagets intäkter, kostnader, tillgångar, skulder, eget kapital och kassaflöden.
Standarden innehåller också ny vägledning för sammanslagning och uppdelning av information i not, upplysningar om rörelsens kostnader samt beskrivning och benämning av poster i de finansiella rapporterna (inklusive benämning av poster som "övriga").
Ledningens resultatmått
En viktig nyhet är att IFRS 18 innehåller krav på upplysning om vissa nyckeltal som används i företagets externa finansiella kommunikation. Upplysningskraven är avgränsade till mått som används för att kommunicera ledningens syn på företagets resultat, vilket bland annat innebär att endast mått som utgörs av en delsumma av intäkter och kostnader (dvs resultatmått) omfattas. I standarden används begreppet ’management-defined-performance measures’ (MPM) för dessa mått.
Upplysningskraven i sig liknar de som finns i ESMA:s riktlinjer för alternativa nyckeltal, men innebär att vissa av dessa upplysningar ska presenteras samlat i en not i de finansiella rapporterna.
Värt att notera är att vissa resultatmått, såsom bruttoresultat, rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar, resultat före skatt och resultat från kvarvarande verksamhet, undantas från dessa upplysningskrav.
Rapport över kassaflöden
Samtidigt med att IFRS 18 träder i kraft, införs en handfull ändringar i IAS 7 Rapport över kassaflöden. Ändringarna innebär att flera valmöjligheter som finns i dagens standard vad gäller presentation av kassaflöden tas bort. Detta innebär att en kassaflödesanalys enligt indirekt metod i framtiden måste utgå från redovisat rörelseresultat (definierat enligt kraven i IFRS 18) och, för de allra flesta företag, att erhållna utdelningar och räntor ska redovisas i investeringsverksamheten och betalda utdelningar och räntor i finansieringsverksamheten. De sistnämnda kraven kommer innebära krav på ändrad uppställning för många svenska företag, vilket blir en anpassning till praxis i många andra länder.
För företag med en identifierad huvudsaklig affärsverksamhet som består i att investera i tillgångar eller att tillhandahålla finansiering till kunder gäller dock, precis som vid utformningen av resultaträkningen, särskilda regler.
Vill du veta mer?
Se vår internationella publikation IASB issues IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements | EY - Global.
Det här kan EY hjälpa till med!
IFRS 18 kommer innebära förändringar för alla företag som tillämpar IFRS redovisningsstandarder. Funderar du på hur detta kan påverka dina finansiella rapporter? Vi på EY kan bistå med vägledning inom finansiell rapportering.